Ingemar Hedenius

Wikipedia

Per Arvid Ingemar Hedenius, född 5 april 1908, död 30 april 1982, var en svensk filosof. Han var professor i praktisk filosofi i Uppsala 1947-1973. Under sin tid den mest kände motståndaren till organiserad kristendom.

Ingemar Hedenius far Israel Hedenius (1868-1932) blev 1900 medicine doktor och docent i praktisk medicin. Sedan var han verksam som läkare i Stockholm. 1927 blev han kungens livmedikus. Israel Hedenius var ordförande för Sveriges Läkarförbund och ledamot av Stockholms stadsfullmäktige. Han fick professors namn 1923. Farfadern Per Hedenius (1828-1896) var en känd professor i patologi.

Ingemars mor hette Anna, född Bergh - en norsk högreståndsfamilj. Föräldrarna gifte sig i 1905 och fick tre barn: Per (1905), Ingemar och Ann Marie (1909). Föräldrarna var varmt religiösa. Ingemar tog studenten 1927 vid Norra Latin med mediokra betyg.

Ingemar Hedenius studerade vid Uppsala universitet och hans doktorsavhandling handlade om religionsfilosofen George Berkeley, Sensationalism and theology in Berkeley's philosophy.

[redigera] Tro och vetande

Han blev framför allt känd genom sin bok Tro och vetande som kom ut 1949. Den gav upphov till en av de mest omfattande kulturdebatter som förts i Sverige. Den handlade om kristendomens sanning men också om kyrkans ställning i samhället och om teologins roll. Han förkastade organiserad kristendom, åtminstone i den tappning som Svenska kyrkan ("Religionsdepartementet") utgjorde. I boken ställde han upp tre postulat som måste vara uppfyllda för att det ska vara möjligt med en rationell diskussion om religion:

Det religionspsykologiska postulatet: En religion innehåller försanthållanden som varken kan bevisas eller motbevisas
Det språkteoretiska postulatet: icke-troende måste kunna ta till sig de religiösa texterna. Språkbruket får inte skilja sig hur mycket som helst från vardagsspråket.
Det logiska postulatet: Logiken kan aldrig brytas - Gud kan inte göra logiskt omöjliga saker som att 1 + 1 = 3.

Hedenius menade att kristendomen bryter mot detta, till exempel genom att hävda att Gud är allsmäktig och att kristendomen därmed är förnuftsvidrig.

[redigera] Hedenius eftermäle

Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, utkom 2004 med boken Ingemar Hedenius : en filosof och hans tid. Den ger på basis av ett rikt brev- och dokumentmaterial en bild av Ingemar Hedenius. Han framträder "i helfigur, grov i mun och penna i förhållande till fiender och meningsmotståndare, vek och känslig i umgänget med sina vänner. Somliga såg i honom framför allt en grobian. Andra uppfattade flöjttonen av skönhetslängtan och livsmystik."

Förbundet Humanisterna delar sedan några år ut ett årlig pris till Hedenius ära, kallat Hedenius-priset.