Formel 1-VM 1979
Wikipedia
| F1-regler i korthet 1979 | |
| Motor | Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 000 cc |
| Max cylindrar | 12 |
| Bilens minimivikt | 575 kg |
| {{{rub1}}} | {{{info1}}} |
| Poängberäkning | 9, 6, 4, 3, 2, 1 • Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen. • Endast de fyra bästa poängen från de sju första loppen och de fyra bästa poängen från de resterande åtta loppen räknades in i mästerskapet. • I konstruktörsmästerskapet räknades poängen från alla loppen. |
Innehåll |
[redigera] Vinnare
- Förare:
Jody Scheckter, Sydafrika, Ferrari - Konstruktör:
Ferrari, Italien
[redigera] Grand Prix 1979
[redigera] Stall, nummer och förare 1979
- Alfa Romeo
- 35 - Bruno Giacomelli, Italien
- 36 - Vittorio Brambilla, Italien
- Arrows-Ford
- 29 - Riccardo Patrese, Italien
- 30 - Jochen Mass, Tyskland
- ATS-Ford
- Brabham-Alfa Romeo
- 5 - Niki Lauda, Österrike
- 6 - Nelson Piquet, Brasilien
- Brabham-Ford
- 5 - Ricardo Zunino, Argentina
- Ensign-Ford
- 22 - Derek Daly, Storbritannien / Patrick Gaillard, Frankrike / Marc Surer, Schweiz
- Ferrari
- 11 - Jody Scheckter, Sydafrika
- 12 - Gilles Villeneuve, Kanada
- Fittipaldi-Ford
- 14 - Emerson Fittipaldi, Brasilien
- 19 - Alex Ribeiro, Brasilien
- Kauhsen-Ford
- Ligier-Ford
- 25 - Patrick Depailler, Frankrike / Jacky Ickx, Belgien
- 26 - Jacques Laffite, Frankrike
- Lotus-Ford
- 1 - Mario Andretti, USA
- 2 - Carlos Reutemann, Argentina
- McLaren-Ford
- 7 - John Watson, Storbritannien
- 8 - Patrick Tambay, Frankrike
- Merzario-Ford
- Rebaque (Lotus-Ford, Rebaque-Ford)
- 31 - Hector Rebaque, Mexiko
- Renault
- 15 - Jean-Pierre Jabouille, Frankrike
- 16 - René Arnoux, Frankrike
- Shadow-Ford
- 17 - Jan Lammers, Nederländerna
- 18 - Elio de Angelis, Italien
- Tyrrell-Ford
- 3 - Didier Pironi, Frankrike
- 4 - Jean-Pierre Jarier, Frankrike / Geoff Lees, Storbritannien / Derek Daly, Storbritannien
- 33 - Derek Daly, Storbritannien
- Williams-Ford
- 27 - Alan Jones, Australien
- 28 - Clay Regazzoni,Schweiz
- Wolf-Ford
- 20 - James Hunt, Storbritannien / Keke Rosberg, Finland
[redigera] Slutställning förare 1979
- 1 - Jody Scheckter, Ferrari, 51 poäng
- 2 - Gilles Villeneuve, Ferrari, 47
- 3 - Alan Jones, Williams-Ford, 40
- 4 - Jacques Laffite, Ligier-Ford, 36
- 5 - Clay Regazzoni, Williams-Ford, 29
- 6 - Patrick Depailler, Ligier-Ford, 20
- 7 - Carlos Reutemann, Lotus-Ford, 20
- 8 - René Arnoux, Renault, 17
- 9 - John Watson, McLaren-Ford, 15
- 10 - Didier Pironi, Tyrrell-Ford, 14
- 11 - Jean-Pierre Jarier, Tyrrell-Ford, 14
- 12 - Mario Andretti, Lotus-Ford, 14
- 13 - Jean-Pierre Jabouille, Renault, 9
- 14 - Niki Lauda, Brabham-Ford & Brabham-Alfa Romeo, 4
- 15 - Nelson Piquet, Brabham-Ford & Brabham-Alfa Romeo, 3
- 16 - Elio de Angelis, Shadow-Ford, 3
- 17 - Jacky Ickx, Ligier-Ford, 3
- 18 - Jochen Mass, Arrows-Ford, 3
- 19 - Hans-Joachim Stuck, ATS-Ford, 2
- 20 - Riccardo Patrese, Arrows-Ford, 2
- 21 - Emerson Fittipaldi, Fittipaldi-Ford, 1
[redigera] Slutställning konstruktörer 1979
- 1 - Ferrari, 113 poäng
- 2 - Williams-Ford, 75
- 3 - Ligier-Ford, 61
- 4 - Lotus-Ford, 39
- 5 - Tyrrell-Ford, 28
- 6 - Renault, 26
- 7 - McLaren-Ford, 15
- 8 - Brabham-Alfa Romeo, 7
- 9 - Arrows-Ford, 5
- 10 - Shadow-Ford, 3
- 11 - ATS-Ford 2
- 12 - Fittipaldi-Ford, 1
- 13 - Brabham-Ford
- 14 - Wolf-Ford
- 15 - Ensign-Ford
- 16 - Alfa Romeo
[redigera] Säsonger
| Formel 1-säsonger |
|---|
|
1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
