Formel 1-VM 1951
Wikipedia
Här ingick Indianapolis 500-loppet 1951 som en deltävling i världsmästerskapet.
F1-regler i korthet 1951 | |
Motor | Överladdad 1 500 cc Sug 4 500 cc |
Max cylindrar | Ingen begränsning |
Bilens minimivikt | Ingen begränsning |
{{{rub1}}} | {{{info1}}} |
Poängberäkning | 8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1 • Endast de fyra bästa poängen från de åtta loppen räknades in i mästerskapet. • Delad poäng gavs till förare som delade bil, oavsett vem som kört flest varv. |
Innehåll |
[redigera] Vinnare
- Förare: Juan Manuel Fangio, Argentina, Alfa Romeo
- Konstruktör: Officiellt mästerskap började först 1958.
[redigera] Grand Prix 1951
Grand Prix | Datum | Bana | Vinnare | Stall | |
---|---|---|---|---|---|
Schweiz Grand Prix | 27 maj | Bremgarten | Juan Manuel Fangio | Alfa Romeo | * |
Indianapolis Grand Prix | 30 maj | Indianapolis | Lee Wallard | Murrell Belanger (Kurtis Kraft-Offenhauser) |
* |
Belgiens Grand Prix | 17 juni | Spa-Francorchamps | Nino Farina | Alfa Romeo | * |
Frankrikes Grand Prix | 1 juli | Reims-Gueux | Juan Manuel Fangio Luigi Fagioli |
Alfa Romeo | * |
Storbritanniens Grand Prix | 14 juli | Silverstone | José Froilan González | Ferrari | * |
Tysklands Grand Prix | 29 juli | Nürburgring | Alberto Ascari | Ferrari | * |
Italiens Grand Prix | 16 september | Monza | Alberto Ascari | Ferrari | * |
Spaniens Grand Prix | 28 oktober | Pedralbes | Juan Manuel Fangio | Alfa Romeo | * |
[redigera] Stall, nummer och förare 1951
- Alfa Romeo
- 1, 2, 4, 20, 22, 34, 40, 76 - Nino Farina, Italien
- 2, 4, 8, 22, 24, 38, 75 - Juan Manuel Fangio, Argentina
- 26, 36 - Emmanuel de Graffenried, Schweiz
- 3, 6, 28 - Consalvo Sanesi, Italien
- 4, 8 - Luigi Fagioli, Italien
- 4, 24, 40, 77 - Felice Bonetto, Italien
- 78 - Paul Pietsch, Tyskland
- Antonio Branca (Maserati)
- 92 - Toni Branca, Schweiz
- Bira (Maserati-OSCA)
- 18 - Prince Bira, Thailand
- Bob Estes (Watson-Offenhauser) ¹
- 26 - Joe James, USA
- Bob Gerard (ERA)
- 8 - Bob Gerard, Storbritannien
- Brian Shawe-Taylor (ERA)
- 9 - Brian Shawe-Taylor, Storbritannien
- BRM
- 6, 30 - Reg Parnell, Storbritannien
- 7 - Peter Walker, Storbritannien
- 32 - Ken Richardson, Storbritannien
- 32 - Hans Stuck, Österrike
- Brown Motor Co ¹
- Bruce Bromme (Bromme-Offenhauser) ¹
- 48 - Rodger Ward, USA
- C G Tuffanelli & J Derrico (Deidt-Offenhauser) ¹
- 19 - Mack Hellings, USA
- Carl Marchese (Marchese-Offenhauser) ¹
- 8 - Chuck Stevenson, USA
- Chico Landi (Ferrari)
- 12 - Chico Landi, Brasilien
- Duncan Hamilton (Talbot-Lago-Talbot)
- 18, 88 - Duncan Hamilton, Storbritannien
- Ecurie Belge (Talbot-Lago-Talbot)
- 2, 16, 25, 26, 28, 36, 94 - Johnny Claes, Belgien
- Ecurie Belgique (Talbot-Lago-Talbot)
- Ecurie Espadon (Ferrari)
- 14, 38, 91 - Rudi Fischer, Schweiz
- Ecurie Rosier (Talbot-Lago-Talbot)
- Ed Walsh (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 3 - Johnnie Parsons, USA
- Enrico Plate (Maserati)
- Gordini (Simca-Gordini-Simca-Gordini)
- Eugène Chaboud (Talbot-Lago-Talbot)
- 44 - Eugène Chaboud, Frankrike
- Federal Engineering Association (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 44 - Walt Brown, USA
- Ferrari
- 16 - Peter Whitehead, Storbritannien
- 4, 10, 18, 72 - Luigi Villoresi, Italien
- 2, 8, 11, 12, 14, 20, 71 - Alberto Ascari, Italien
- 8, 12, 44, 73, - Piero Taruffi, Italien
- 6, 12, 14, 74 - José Froilan González, Argentina
- George H Leitenberger (Sherman-Offenhauser) ¹
- 57 - Andy Linden, USA
- Georges Grignard (Talbot-Lago-Talbot)
- 38 - Georges Grignard, Frankrike
- Graham Whitehead (Ferrari)
- 24 - Peter Whitehead, Storbritannien
- Grancor Auto Specialists (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 59 - Fred Agabashian, USA
- H A Chapman (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 10 - Bill Schindler, USA
- HWM-Alta
- 12 - George Abecassis, Storbritannien
- 14 - Stirling Moss, Storbritannien
- Howard Keck Co (Deidt-Offenhauser) ¹
- 16 - Mauri Rose, USA
- J C Agajanian ¹
- Jack B Hinkle (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- Jean Marcenac (Kurtis Kraft-Novi) ¹
- Jim Robbins (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 83 - Mike Nazaruk, USA
- Joe Kelly (Alta)
- 5 - Joe Kelly, Irland
- John James (Maserati)
- 16 - John James, Storbritannien
- John L McDaniel (Schroeder-Offenhauser) ¹
- 52 - Bobby Ball, USA
- José Froilan González (Talbot-Lago-Talbot)
- 42 - José Froilan González, Argentina
- Karl Hall (Hall-Offenhauser) ¹
- 71 - Bill Mackey, USA
- L E Parks (Pawl-Offenhauser) ¹
- 76 - Jimmy Davies, USA
- Lee Elkins (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 73 - Carl Scarborough, USA
- Lindsey Hopkins (Moore-Offenhauser) ¹
- 1 - Henry Banks, USA
- Lou Moore (Lesovsky-Offenhauser) ¹
- 22 - George Connor, USA
- Louis Rassey (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 68 - Carl Forberg, USA
- Ludson D Morris (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 23 - Cliff Griffith, USA
- M A Walker (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 4 - Cecil Green, USA
- Maserati Race Cars (Maserati-Offenhauser) ¹
- 12 - Johnny McDowell, USA
- Milano (Maserati)
- 50 - Onofre Marimón, Argentina (Maserati-Milano)
- 44 - Chico Godia, Spanien
- 46 - Juan Jover, Spanien
- Murrell Belanger (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 99 - Lee Wallard, USA
- OSCA
- 44 - Franco Rol, Italien
- Pete Salemi (Trevis-Offenhauser) ¹
- 81 - Bill Vukovich, USA
- Peter Hirt (Veritas)
- 52 - Peter Hirt, Schweiz
- Peter Schmidt (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 25 - Sam Hanks, USA
- Peter Whitehead (Ferrari)
- 16 - Peter Whitehead, Storbritannien
- Philip Fotheringham-Parker (Maserati)
- 17 - Philip Fotheringham-Parker, Storbritannien
- Philippe Étançelin (Talbot-Lago-Talbot)
- 4, 20, 34, 38, 86 - Philippe Étançelin, Frankrike
- Pierre Levegh (Talbot-Lago-Talbot)
- 22, 26, 90 - Pierre Levegh, Frankrike
- Rotary Engineering Corp (Deidt-Offenhauser) ¹
- Scuderia Ambrosiana (Maserati)
- 15, 89 - David Murray, Storbritannien
- Vanwall (Ferrari)
- 26 - Reg Parnell, Storbritannien
- 14 - Peter Whitehead, Storbritannien
- Yves Giraud-Cabantous (Talbot-Lago-Talbot)
- ¹ Deltog endast i Indianapolis Grand Prix 1951.
[redigera] Slutställning förare 1951
- 1 - Juan Manuel Fangio, AlfaRomeo, 31 poäng
- 2 - Alberto Ascari, Ferrari, 25
- 3 - José Froilan González, Ferrari, 24
- 4 - Nino Farina, Alfa Romeo, 19
- 5 - Luigi Villoresi, Ferrari, 15
- 6 - Piero Taruffi, Ferrari, 10
- 7 - Lee Wallard, Murrell Belanger (Kurtis Kraft-Offenhauser), 9
- 8 - Felice Bonetto, AlfaRomeo, 7
- 9 - Mike Nazaruk, Jim Robbins (Kurtis Kraft-Offenhauser), 6
- 10 - Reg Parnell, Vanwall (Ferrari) & BRM, 5
- 11 - Luigi Fagioli, AlfaRomeo, 4
- 12 - Consalvo Sanesi, AlfaRomeo, 3
- 13 - Louis Rosier, Ecurie Rosier (Talbot-Lago-Talbot), 3
- 14 - Andy Linden, George H Leitenberger (Sherman-Offenhauser), 3
- 15 - Manny Ayulo, Jack B Hinkle (Kurtis Kraft-Offenhauser); 2
- 16 - Toulo de Graffenried, Alfa Romeo, 2
- 17 - Yves Giraud Cabantous, Yves Giraud-Cabantous (Talbot-Lago-Talbot), 2
- 18 - Bobby Ball, John L McDaniel (Schroeder-Offenhauser), 2
- 19 - Jack McGrath, Jack B Hinkle (Kurtis Kraft-Offenhauser), 2
[redigera] Inofficiell slutställning konstruktörer 1951
[redigera] Säsonger
Formel 1-säsonger |
---|
1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |