Echelon (data)

Wikipedia

Echelon är hittills det största informationinsamlings- och övervakningsnätverket som någonsin funnits. Echelon styrs främst av USA och Storbritannien, men det finns "stationer" i andra länder såsom Australien, Nya Zealand och Kanada. Echelon kan fånga in satellit och radiosändningar, den fångar alla telefonsamtal och fax, samt e-post. Det beräknas att Echelon fångar uppemot 3 miljarder kommunikationer dagligen.

Echelon ska tydligen ha bildats för att övervaka militära kommunikationer mellan Sovjetunionen och Öststaterna (samt andra allierade), men numera tror man att det används för att spåra terrorister och människor involverade i den svarta marknaden. Kritiker påstår att Echelon även används/kan användas för industrispionage och smygövervakning av privata medborgare i alla möjliga länder.

Medlemmarna i nätverket medverkar i en sorts allians som funnits sedan andra världskriget (de allierade som kämpade mot nazist-Tyskland och Japan). Olika källor nämner att dessa medlemsstater har byggt systemet på det sätt där det kan fånga upp de flesta radio- och satellitsändningar, mobil- och mikrovågor samt fiberoptiska kommunikationer. Dessa kommunikationer blir i sin tur processade genom superdatorer (omtalade som "ordböcker") som är programmerade att söka igenom all information efter adresser, ord, fraser och till och med individuella röster.

Varje medlem i nätverket har sin position på jorden när det gäller informationsinsamlingen. Kanadas uppgift är att övervaka de norra delarna i forna Sovjet, samt alla möjliga kommunikationer från ambassader runt om i världen. USA övervakar Sydamerika, Asien, öster om Uralbergen i Ryssland samt norra Kina. Storbritannien övervakar Europa och Ryssland väster om Uralbergen samt Afrika. Australien övervakar indokina, Oceanien och södra Kina. Nya Zealand ser över västra delen av Stilla Havet.

De som stödjer Echelon-nätverket påstår att Echelon helt enkelt är en metod för att samla in signaler, och att det är en vanlig del i dagens informationssamhälle, speciellt där det inte är länder som är "fienden", utan grupper med olika ideologier (som al-Qaida).

USAs National Security Agency (se NSA), med dess högkvarter i Fort Meade strax utanför Washington, har en personal på 38 000 runt om i världen som jobbar på nätverket. Dess budget sägs ligga runt 3,6 miljarder dollar. Detta är mer än FBIs och CIAs budgetar sammanlagt. NSAs riktiga budget är fortfarande hemlighetsstämplad, men det är klart att år 1972 låg den på 65 miljoner dollar.

Storbritanniens like, Government Communications HeadQuarters (GCHQ) har sitt kontor vid Cheltenham. Den får hjälp av mindre organisationer som förser dem med kunskap och teknologi (så som Her Majesty's Government Communication Centre (HMGCC)).

Kanadas säkerhetsorganisation, Communications Security Establishment (CSE), är en systerorganisation för Canadian Department of National Defence (CDND, eller Kanadensiska departementet för nationell säkerhet). CSE har en personal på 890 personer och en årlig budget på 110 miljoner kanadensiska dollar. CSEs huvudkvarter befinner sig i Sir Leonard Tilley-byggnaden på Heron Road i Ottawa, Ontario. Dess kommunikationsbas är stationerad i Leitrim, söder om Ottawa.

Det är dock Australien och Nya Zealand som har bekräftat att Echelon existerar, men inte några detaljer om dess förmåga eller vilka operationer som utförs. Nederländerna har även de bekräftat att nätverket existerar. Dessutom har före detta direktören för CIA, R. James Woolsey, erkänt att man använt Echelon för att få fram information om utländska företag genom mutor för att få kontrakt. Informationen gavs till amerikanska företag. Media fick uppmärksamhet i ett par sådanna fall där man kunde få intrycket av att Echelon användes till att ta utbyteshemligheter från utländska företag till amerikanska företag.

I maj 2001 fick Europaparlamentet fram en rapport om Echelon, där man bland annat uppmanade europeiska invånare att använda kryptografi i sina kommunikationer för att skydda sitt privatlv. Däremot, i Storbritannien, införde myndigheterna Regulation of Investigatory Powers Act som gav dem makt att tvinga fram enkrypteringskoderna utan rättslig process. Som de facto-svar, i april 2004, beslöt EU att spendera 11 miljoner euro på att utveckla ett säkert kommunikationssystem (baserat på kvant-kryptografi) - känt som Projekt SECOQO, ett system som teoretiskt sett omöjligt kan knäckas av Echelon eller andra spion-nätverk.

Echelon ska tydligen ha hjälpt myndigheterna i Pakistan att fånga Khalid Sheikh Mohammed, en nyckelperson inom al-Qaida, den första mars 2003, främst genom att man kunnat övervaka dennes mobilsamtal.

Nackdelarna med Echelon baseras på dess storlek. Även om systemet fångar in över 3 miljarder kommunikationer dagligen måste man veta vad man söker efter. Till exempel, ett par månader innan 11 september-attackerna fångade Echelon upp "chatter" eller småbitar av dialoger mellan olika parter, som i sig pekade på att en större attack var på väg. Analyserna lyckades dock inte spåra terroristerna, främst för att de använde icke-elektroniska medel (till exempel som att skicka e-mail eller mobilsamtal) och att de träffades eller hade s.k. "springpojkar" som en form av kommunikation.

Före 11 september 2001 var det generellt väldigt strikt med att spionera på amerikanska medborgare av olika organisationer, till och med för CIA och FBI. Det var likadant för andra västländer som hade ett liknande system (så som Storbritannien). Men det finns anklagelser på att man kringgick detta, genom att låta till exempel Storbritannien använda Echelon för att spionera på amerikanska medborgare i USA, och USA att spionera på brittiska medborgare i Storbritannien (kanske till och med automatiskt utan mänsklig inblandning i processen).

Det amerikanska projektet Total Information Awareness förlitade sig på liknande teknologi som Echelon använder. Deras system skulle integreras med Echelon, men hela projektet avbröts av kongressen år 2004.

Echelon finns än idag.