Böna
Wikipedia
| ?Böna | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fabales |
| Familj: | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte: | Bönor Phaseolus |
| Art: | Böna P. vulgaris |
|
|
|
| §Phaseolus vulgaris Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Böna (Phaseolus vulgaris) är en art i växtsläktet bönor. Den är ursprungligen från Amerika och började troligen odlas oberoende av varandra i både Mesoamerika och Anderna. Bönan odlas nu över hela världen. Även bladen används ibland som föda.
Innehåll |
[redigera] Beskrivning
Bönan förekommer i många olika varieteter, exempelvis brytböna och skärböna, både busklika och slingrande. Alla sorter har gröna eller purpurfärgade blad som är delade i tre ovala småblad, 6-15 cm långa och 3-11 cm breda. De har cirka 1 cm långa vita, rosa eller purpurfärgade blommor. Bönskidorna är 8-20 cm långa och gröna, gula, svarta eller purpurfärgade. Varje bönskida innehåller 4-6 bönor. Själva bönorna är cirka 1,5 cm långa och förekommer i många olika färger och färgkombinationer.
[redigera] Näringsvärde och tillagning
[redigera] Giftighet
Bönor måste kokas i åtminstone 10 minuter innan de kan ätas, eftersom de innehåller ett giftigt ämne - phytohaemagglutinin - som annars kan skapa magbesvär. Detta ämne finns i många av sorterna framför allt i röda kidneybönor. När man kokar torkade bönor är det viktigt att se till att de under åtminstone 10 minuter kokas i relativt hög temperatur, eftersom den låga koktemperatur som dessa vanligen kokas i ej är tillräcklig för att bryta ner detta ämne.
[redigera] Torkade bönor
Som många andra arter av släktet bönor har även bönan en hög halt av stärkelse, protein och kostfiber. Bönan är en utmärkt källa för järn, kalium, selen, molybden, tiamin, vitamin B6 och folsyra.
Torkade bönor som förvaras svalt och torrt har nästan obegränsad hållbarhet. Dock så minskar näringsvärdet och smaken med tiden, och koktiden blir allt längre. Torkade bönor tillagas nästan alltid genom kokning, ofta efter många timmars blötläggning. Det är visserligen inte nödvändigt att blötlägga dem, men koktiden minskar och det är lättare att få jämnt kokta bönor om de först blötläggs. Dessutom löses en del svårsmälta sockerarter ut i blötläggningsvattnet, och om detta kastas så blir rätten mer lättsmält. Det finns flera blötläggningsmetoder. Dels kan man först koka bönorna i 3 minuter, och sedan låta dem ligga i kokvattnet i 2-4 timmar, varefter de kan kokas i nytt vatten.
Bönan tar längre tid att koka än många andra torkade matvaror. Koktiden varierar från en till fyra timmar. Salt, socker och syrliga matvaror, som till exempel tomater, ökar koktiden, och bör därför inte tillsättas förrän efter bönorna är färdigkokta.
Wikimedia Commons har media som rör Böna
