Ärtväxter
Wikipedia
| ?Ärtväxter | |
|---|---|
 Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fabales |
| Familj: | Ärtväxter Fabaceae |
|
|
|
| §Fabaceae | |
|
|
|
Se även lista över ärtväxternas släkten |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Ärtväxter (Fabaceae), eller baljväxter, är den näst största familjen inom gömfröväxterna med omkring 650 släkten och fler än 18 000 arter. Bland dessa finns många livsmedel, såsom bönor, ärter, jordnötter och sojabönor. Det finns även viktiga djurfoderväxter och gröngödslingsväxter, till exempel klövrar, luserner och lupiner. Gullregn, robinior och mimosor är släkten som innehåller välkända prydnads- och trädgårdsväxter. Det finns också ärtväxter som används för framställning av läkemedel, insektsgifter, färgämnen med mera.
Alla ärtväxter har blommor med fem kronblad. Fröna finns i en kapsel som kallas för balja. Därför kallas familjen även för baljväxter ibland. När fröna är mogna delas baljan i två längsgående delar och släpper ut fröna.
En betydelsefull egenskap hos ärtväxterna är att de har speciella bakterier i sina rötter. Dessa bakterier kan samla kvävgas (N2) från luften och omvandla det till kväveformer som är näringsämnen för växterna, NO3- eller NH3. Denna process kallas kvävefixering.
[redigera] Klassificering
Tidigare var det vetenskapliga namnet på ärtväxterna Leguminosae. Enligt Angiosperm Phylogeny Group (APG) är namnen Fabaceae och Leguminosae likvärdiga, men då måste familjen vara den stora familj som beskrivs i APG:s klassificeringssystem och som också brukar kallas Fabaceae sensu lato. I andra sammanhang kan ärtväxterna beskrivas annorlunda: Fabaceae sensu stricto med det likvärdiga namnet Papilionaceae. APG behandlar denna grupp som en underfamilj, Faboideae (eller Papilionoideae), till ärtväxterna. Det är viktigt att känna till att ärtväxterna i litteraturen kan innefatta antingen samtliga släkten enligt APG, eller färre.
Ärtväxterna kan delas in i tre underfamiljer, som ibland upphöjs till tre egna, fristående familjer, dock inte i APG. Indelningen grundas på blommornas utseende, särskilt kronbladens form:
- Caesalpinioideae (Caesalpiniaceae som fristående familj): Blommorna är zygomorfa, men mycket varierande. De är uppkallade efter Andrea Cesalpino.
- Mimosoideae (Mimosaceae som fristående familj): Kronbladen är små och vanligen runda eller spetsiga. Ståndarna är den tydligaste delen av blomman.
- Faboideae eller Papilionoideae (Fabaceae sensu strictu eller Papilionaceae som fristående familj): Ett kronblad är stort med ett veck. De två nedre kronbladen är sammanvuxna i en båtliknande form. De övriga två kronbladen sitter på varsin sida.
Se lista över ärtväxternas släkten för uppgifter om vilken underfamilj respektive släkte hör till.
[redigera] Baljväxter i kosten
Alla baljväxter (bönor, linser och ärter) är mycket proteinrika och om man kombinerar baljväxter med olika sädesslag blir behovet av fullvärdigt protein tillgodosett. Baljväxter innehåller även mineraler, spårämnen, B-vitaminer och en massa fibrer. De tillhör de s.k. långsamma kolhydraterna.
Vissa baljväxter som till exempel kidneybönor, gula ärter och kikärter, innehåller ett kolhydrat som har svårt att brytas ned. Det kan ge gasbildningar i känsliga magar.
