Symaskin

Wikipedia

	Denna artikels kvalitet är ifrågasatt.
	Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort.

En mekanisk Husqvarna från 2003.

En symaskin är en maskin som används för att maskinellt utföra sömnad för att sammanfoga tyger.

[redigera] Användning

Nutida symaskiner för hemmabruk finns i utförande från rent mekaniska till digitaliserade med många avancerade sömmar som utöver sömnad också kan brodera. Detta trots att hemsömnad av kläder knappast har samma omfattning som tidigare generationers kvinnor utförde. Dessutom kan de flesta kläder och hemtextilier produceras och/eller lagas med vanlig raksöm och sick-sacksöm.

För elastiska tyger och tunna kvaliteter fordras dock andra slags sömmar än den vanliga raksömmen och sick-sacken. Med hjälp av speciella pressarfötter och inställningar på symaskinen kan variationsmöjligheterna bli så pass stora att även en enkel mekanisk maskin kan åstadkomma fållar och uppläggningar som blir konfektionsmässiga.

1995 tillverkades totalt 15 miljoner hemsymaskiner i hela världen (enligt NE).

[redigera] Historia

Hemsymaskinen är en av de äldsta hushållskapitalvarorna. The Beatles tillägnade av någon anledning sin film Help till Elias Howe "för att han 1846 patenterade en symaskin". Enligt NE framgår att hans maskin arbetade med både över- och undertråd och att den hade en skyttel och nål med ett öga i spetsen. Men redan 1830 fick en fransk skräddare vid namn Bartholomé Thimonnier (1773-1857) patent på den första entrådiga kedjesömsmaskinen. Den blev ingen succé utan tekniken kom att utvecklas i USA och 1856 kom de första maskinerna för hemmabruk, konstruerad av Isaac Merrit Singer, och det slog snart igenom, med "the Red S Girl"-trademark, den dåtida mest överlägset sålda symaskinen.

1872 startades symaskinstillverkningen vid Husqvarna Vapenfabrik (nu Husqvarna Sewing Machines AB). Redan året innan konstruerades den första maskinen för knapphålssömmar, vilket i alla tider varit något av ett "nålsöga" att klara av, både för maskinen i sig och för den som använder maskinen.

Runt 1900-talets början introducerades de första eldrivna symaskinerna, först för industrin, sedan för hemmabruk.

Den traditionella "gröna Husqvarnan" har idag ersatts av mest vita maskiner med designad formgivning.

[redigera] Teknik

Symaskinens grundläggande teknik bygger på en övertråd och en undertråd som löper om varandra, där undertråden ligger i en rörlig del som griper tag om övertrådens ögla när den förs ner med nålens hjälp, öglan förs runt undertråden så att de slingras om varandra, varpå övertråden sträcks och lyfter undertråden mot tyget samtidigt som tyget matas fram av symaskinens matarfötter.

Matarfötterna är kuggförsedda delar som sitter nersänkta i spår på stygnplåten och höjs samtidigt med en frammatande rörelse mot pressarfoten och tyget i takt med nålens förflyttning upp och ner. För extremt tunna tyger kan matningen kopplas bort för att undvika skador på tyget, samt minimeras kraftigt vid sömnad av knapphål då stygnen ska ligga tätt packade intill varandra.

Hemsymaskiner kan sy med cirka 1 000 stygn/minut

[redigera] Industriella symaskiner

För konfektionsindustrin finns ett stort antal specialtillverkade symaskiner, som delas in i grupper allt efter den huvudsakliga sömnadsmetoden, stygnsutförandet: Skyttelsömmaskinen (med under och övertråd), enkel- resp dubbel kedjesömsmaskin, overlocksmaskin, täckstygnsmaskin eller blindstygnsmaskiner.

Industrimaskinerna kan sy med 6 000-9 000 stygn/minut. 1995 tillverkades 1,5 miljoner industrisymaskiner i hela världen (enligt NE)

[redigera] Övrigt

Vid köp av en ny symaskin från Husqvarna genom auktoriserade återförsäljare ingår en kvällskurs för att bekanta sig med maskinens möjligheter. En tjänst som bilhandlare inte valt att erbjuda sina kunder, inte ens med tanke på att bilens teknik är långt mer avancerad och dess pris mångdubbelt större.