1830
Wikipedia
1830 - MDCCCXXX | |
År: 1827 - 1828 - 1829 1830 1831 - 1832 - 1833 |
|
Decennium: 1810-talet - 1820-talet 1830-talet 1840-talet - 1850-talet |
|
Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Födda & avlidna | |
Födda - Avlidna | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige 1830 |
|
Epok: |
Regent: Karl XIV Johan |
Ärkebiskop: |
|
Finland 1830 |
|
Epok: |
Regent: |
Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 3 februari - Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
- 13 maj - Ecuador blir självständigt.
- 27-29 juli - Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
- 6 december - Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
- En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Ystad.
- Lancashiresmidet införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning.
- Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen.
- Hjälmare kanal öppnas.
- Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadium.
- Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning.
- Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen.
- Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning.
- Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12.
- Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I.
- Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas.
- De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar.
- Barthélemy Thimonnier uppfinner symaskinen.
[redigera] Födda
- 15 mars - Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
- 24 april - Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
- 20 maj - Hector Malot, fransk författare.
- 18 augusti - Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848-1916, kung av Ungern 1867-1916.
- 15 september - Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876-1911 (med fyra års uppehåll).
- 5 december - Christina Rossetti, brittisk poet.
- 10 december - Emily Dickinson, amerikansk poet.
- 17 december - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
- 31 december - Frederic Leighton, brittisk konstnär.
- Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833-1868.
- Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare.
- Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare.
[redigera] Avlidna
- 7 januari - Thomas Lawrence, brittisk målare.
- 16 maj - Jean-Baptiste Joseph Fourier, fransk matematiker och fysiker.
- 26 juni - Georg IV av Storbritannien, brittisk kung 1820-1830.
- 6 augusti - Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon Bonaparte.
- 23 september - Elizabeth Kortright Monroe, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
- 30 november - Pius VIII, född Francesco Saverio Castiglioni, påve 1829-1830.
- 10 december - Hugh Elliot, brittisk diplomat.
- 17 december - Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist.