Stumholmen, Karlskrona
Wikipedia
Stumholmen, Karlskrona, ö öster om Trossö, fick redan i befästningsplanen från 1683 rollen som produktions- och provianteringsområde med verkstäder och förråd. Att området upplevs idag som en enda ö är resultatet av utfyllnader mellan Stumholmen, Laboratorieholmen och Bastion Kungshall. Här finns militära byggnader från 1700-taletoch fram till 1950-talet. Stumholmen var en stor arbetsplats till och med 1970-talet men är numera ett civilt område. Bebyggelsen kompletterades i början av 1990-talet med flerbostadshus. Här ligger också det nya Marinmuseum, öppnat 1997, med samlingar och utställningar kring örlogsflottan och varvet, samt en världsarvsportal. Örlogsstaden Karlskronaupptogs 1998 på UNESCO:s världsarvslista.
 |
Innehåll |
[redigera] Kronobageriet
Kronobageriet byggdes under 1730-talet i tre våningar. Här bakades hårda knaks för sjöresorna och mjuk ankarstock för folket i land. Mjölskutorna med rågmjöl från Lyckeby kronokvarn lade till precis intill bageriet. Huset byggdes om 1908 då det höjdes med en våning och användes som beklädnadsförråd. Fasaden har fått behålla sin sträva arkitektoniska utformning, samtidigt som Kronobageriet på 1990-talet inreddes till flerbostadshus. Se även Kronobageriet, Karlskrona.
[redigera] Corps de Garde
Ett corps de garde är en av de första byggnaderna som möter besökaren efter Stumholmsbron. Det är en av landets få bevarade vaktbyggnader från 1700-talet.
[redigera] Slup- och barkasskjulet
Slup- och barkasskjulet är en av Karlskronas märkligaste byggnader. Den uppfördes vid 1780-talets mitt för vinterförvaring av flottans mindre båtar. Markens lutning har tagits tillvara för att få naturliga slipar. Husets fascinerande takkonstruktion är sammansatt av tio sadeltak som korsar varandra. Därigenom bildas 16 brunnar för regnvattnet, som samlades upp i tunnor. Byggnaden används än idag för förvaring av båtar.
[redigera] Västra Villan (Hvite krog)
Västra villan byggdes på 1700-talet på Vämö. Urpsrunligen var den en våning och inrymde "Hvite krog". På 1920-talet flyttades byggnaden till Stumholmen och byggdes om till ett bostadshus med två våningar.
[redigera] Beklädnadsverkstaden
Beklädnadsverkstaden byggdes 1921 och inrymde Marinens centrala beklädnadsverkstad, som blev en förebild för liknande industrier i övriga Europa. Den är ett exempel på industriarkitektur från 1920-talet med tydliga klassicistiska drag och innehåller numera bostadslägenheter.
[redigera] Båtsmanskasernen
Båtsmanskasernen byggdes 1847 som logement för cirka 500 indelta båtsmän. På varje våning finns ett stort, öppet logement med plats för 250 man i hängkojer. Interiört skulle byggnaden ge känslan av ett riktigt fartyg. Golvet är välvt som ett däck och hade tidigare spygatter, och väggarna är klädda med ekplank som en bordläggning. I byggnadens mittlinje står mastliknande kolonner. Kasernen ansågs otidsenlig redan efter ett 10-tal år och blev förrådsbyggnad. Idag används Båtsmanskasernen som konsthall.
Fyren som syns i bakgrunden på bilden är fyren Karlskrona Nedre.
[redigera] Bageribostället
Bageribostället byggdes i slutet av 1600-talet och var urpsrungligen en artillerismedja. Byggnaden användes från 1863 som bostäder åt anställda vid Kronobageriet.
[redigera] Kronohäktet
Kronohäktet byggdes 1910–1911 som ett cellfängelse av så kallad Philadelphiamodell. Den utvecklades under första halvan av 1800-talet och innebar att enmansceller låg längs väggarna, runt en central ljusgård. På baksidan av häktet fanns inhägnade rastgårdar i tårtbitsform samt ett övervakningstorn. Kronohäktet var arrestlokal fram till 1970-talet.
[redigera] Epedemisjukhuset
Desinfektionshuset, sjukhuspaviljongen och kokhuset ligger på den tidigare avskilda Laboratorieholmen. Från början tillverkades här artilleripjäser. Efter fälttåget mot Ryssland 1788–1790 förde den hemvändande flottan med sig fältsjukan till staden. Omkring 10 000 invånare fick sätta livet till. På Laboratorieholmen uppfördes en provisorisk sjukhusinrättning, som senare permanentades och blev ett av Sveriges första kolera- och epidemisjukhus.
|
|
|
[redigera] Marinflygets hangar
Hangarerna nr 3 och nr 4 uppfördes 1926 och 1929. De är de sista bevarade trähangarerna i landet. Hangar nr 4 har ett dubbelvälvt tak. Framför hangarerna finns trä- och betongslipar för sjösättning och uppdragning av flygplanen. Marinens sjöflygplan var förlagda till Stumholmen 1914-1949.
[redigera] Bastion Kungshall
Se artikeln Kungshall.
