Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Smink - Wikipedia, den fria encyklopedin

Smink

Wikipedia

Smink eller make up är en kategori med produkter som appliceras på hud, ögonfransar, naglar och ögonbryn i syfte att manipulera ett utseende.

Makeupindustrin omsätter oerhört mycket pengar - nästan lika mycket som krigsindustrin. På grund av makeup/skönhetsmedelindustrin har öknen brett ut sig i bland annat i Sahel på grund av ensidig odling av jordnötter. Jordnötsolja används i skönhetsmedel. Även vissa djurarter har utrotats eller kraftigt decimerats på grund av den stora efterfrågan på vissa oljor och andra ämnen.

Smink används i princip alltid då människor uppträder inför andra, exempelvis på TV och teater. Människan tillvänjs tidigt, redan som mycket små barn, till att sminka sig genom aktiviteter som ansiktsmålning och maskerader. Även håret sminkas genom att det färgas på olika sätt och sätts upp i olika frisyrer.

Innehåll

[redigera] Sminkets historia

Smink har använts i tusentals år för att försköna både män och kvinnor. Det började tillverkas i större skala i forntida Egypten, och preparaten var förvånandsvärt lika dagens produkter. De egyptiska damerna målade ringar runt ögonen med kol och hade turkos ögonskugga gjord av grön koppar och bly. Läppar och kinder färgades med rouge av pulvriserad lera. Handflator och fotsulor färgades rosa med hjälp av henna, likaså tå och fingernaglar. Högättade män och kvinnor gned in sina kroppar med kryddiga och väldoftande oljor.

På denna tid rakade män sina huvuden och bar i stället konstnärligt klippta och ornamenterade peruker. Vid utgrävningar av gamla egyptiska gravar har man funnit diverse spår av deras kultur. Såsom fint arbetade krukor för kosmetika, en del med spår av salvor kvar. Små skedar, paletter, skålar och mortelstötar som har använts för att mäta, blanda och mala sminket. Man har dessutom hittat ornamenterade behållare (vackert utsmyckade askar) för kolstift och ögonskuggor, parfymburkar med juveler samt metallspeglar och hårredskap såsom kammar och locktänger.

I antikens Rom användes ofta starka blekmedel och hårfärger så rigoröst att följden ofta blev skallighet. Det var även populärt att använda ett blyvitt puder som applicerades i ett tjockt lager i ansiktet, på halsen, axlar, armar och barmen.

Kroppsmålning har under hela människans livstid varit en del av männens liv. Vid krigföring har soldater alltid målat sig. Ena gången kan det vara för att inte synas - kamouflage och andra gånger kan det vara för att injaga skräck i motståndaren.

[redigera] Produktkontroll

Kosmetiska och hygieniska produkter (KoH) avses ämnen eller beredningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar eller på tänder och slemhinnor i munhålan. Det uteslutande eller huvudsakliga syftet skall vara att rengöra eller parfymera, förändra utseende, korrigera kroppslukt, skydda hud, slemhinnor och tänder eller att bibehålla dem i gott skick. Exempel på kosmetiska och hygieniska produkter är hårvårdsprodukter, hudkrämer, munvårdsprodukter, makeup och solskyddsmedel.

Kosmetiska och hygieniska produkter får inte vara förknippade med hälsorisker vid avsedd användning. Det yttersta ansvaret för att produkterna inte skadar användaren ligger på tillverkaren eller importören. Det finns också restriktioner för vissa ämnen och bestämmelser rörande märkning för dessa produkter.

Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för kosmetiska och hygieniska produkter. Det finns ett register på Läkemedelsverket över alla produkter som säljs eller används yrkesmässigt på den svenska marknaden. Anmälan till registret skall göras av tillverkaren eller importören.

Kosmetiska och hygieniska produkter avsedda för djur är kemiska produkter. Kemikalieinspektionen är tillsynsmyndighet.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/m/i/Smink.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com