Sexism

Wikipedia

Sexism (från engelskan, bildat av sex "kön" och racism "rasism"), mindre korrekt könsrasism, innebär fördomsladdad diskriminering, förtryck, åsidosättande, förfördelande och utnyttjande av människor enbart på grund av deras könstillhörighet. Detta orsakas av bestämda världsåskådnings-ideologiska föreställningar, att på grund av den naturgivna skillnaden mellan könen det ena skulle vara mer värdefullt och handlingskraftigt än det andra och att det därför har en naturlig förtur till högre maktpositioner och bättre levnadsförhållanden. På grund av den traditionellt patriarkala karaktären hos de flesta existerande samhällena och därav resulterande maktförhållanden betecknar sexism i regel diskrimering av kvinnor genom samtidigt gynnande av det manliga könet. Uttrycket har varit vanligt inom olika grenar av feminismen. Begreppet är en engelsk parallellbildning till racism (rasism), som myntades i kvinnorörelsen i USA på 1960-talet och i början enbart syftade på kvinnor.

Under de senaste åren har dock diskrimering av båda könen på grund av deras könsroller, det vill säga kulturellt betingade stereotyper om kvinnlighet och manlighet, trätt allt starkare i fokus.

Sexism kritiserades för första gången genom kvinnorörelsen och är även föremål för lagstiftning och socialforskning. Den drabbar i de flesta kulturer strukturellt i första hand kvinnor. I många moderna samhällen finns det emellertid en mer eller mindre starkt utpräglad tendens till emancipation och till förstärkt erkännande av förfördelandet av kvinnor.

I de västerländska kulturerna märks sedan 1990-talet en trend bort från betraktandet enbart av diskriminering av kvinnor och mot ett betraktande av könsförhållanden och könsbetydelse överhuvudtaget, som analyserar de könsroller som inskränker både kvinnor och män och kan göra dem båda till offer för sexism. På samhällspolitiskt plan yttrar sig detta till exempel i gender mainstreaming, på akademiskt plan i utvecklingen ur ”kvinnoforskning” (som nästan uteslutande betraktade kvinnans situation) av det nyutvecklade området genusvetenskap (och även queerteori).

Innehåll 1 Begreppshistoria 1.1 Föregångare 1.2 Begreppets uppkomst i USA 1.3 1980-talet: Sexism som förtrycksförhållande 1.4 Förändringar i fördomsforskningen 2 Referenser 2.1 Källor 2.2 Noter 2.3 Litteratur

[redigera] Begreppshistoria

[redigera] Föregångare

Redan 1907 använde doktor Käte Schirrmacher begreppet ”Sexualismus” (”sexualism”) om att mannen har uppställts som norm inom språket och i andra sammanhang.^[1]. Simone de Beauvoir skrev en avhandling om detta fenomen 1949^[2], där hon dock inte använde begreppet ”sexualism” eller ”sexism”.

[redigera] Begreppets uppkomst i USA

Begreppet ”sexism” dök för första gången upp på engelska under 1960-talet. Det användes för att beskriva naturalisering av samhälleliga processer (biologism), ett verkningssätt som även begreppet ”rasism” siktade mot. Begreppet sexism anknöt till rasism.^[3] Med sexism benämndes inte bara indivuella fördomar, utan även institutionaliserad diskriminering^[4]. En första vetenskaplig framställning av sexism ägde rum i början av 1970-talet i USA.^[5]. Under 1970-talet började detta begrepp användas i vetenskapliga läroböcker i USA, medan det i Tyskland fortfarande inte var välbekant och endast användes i feministisk och populärvetenskaplig litteratur.^[6]

[redigera] 1980-talet: Sexism som förtrycksförhållande

Under 1980-talet blev samspelet med andra förtrycksformer som klassism^[7] och rasism^[8] starkare betonat i diskussionen kring sexism. I samband med diskussionen om de olika förtrycksförhållandena skildes mellan fördom och förtryck^[9]. Inom intersektionalitetsforskning (av intersection: skärning, korsning, genomskärning) idag adderas inte längre endast förtrycksförhållandena, utan det undersöks vilka resultat korsningarna av förtrycksförhållanden som sexism, rasism och så vidare har.

[redigera] Förändringar i fördomsforskningen

Medan begreppet sexism med syftning på förtryck ännu idag betraktas som förtryck av kvinnor, har det på planet av könsstereotyper i forskningen givit en utvidgning av begreppet till kön, som även innesluter sexism mot män. Fördomsforskningen arbetar bland annat med standardiserade frågelistor, som på 1990-talet har genomgått en förändring. På 1970-talet bedömdes den könsfördom som då betecknades som traditionell sexism eller öppen sexism med Attitudes Toward Women Scale (AWS). Med denna mätningsmetod kunde dock förnekande av fortsatt diskriminering av kvinnor någon gång inte mer bli fastställd, vilket ledde till nya frågelistor, som nu uppfattar sexismen som modern sexism^[10] eller neosexism^[11].

En aktuell studie, som utgår från modern sexism, undersökte såväl kvinnor som män som drabbade av mellanmänsklig sexism. Det visade sig att män framför allt drabbas av rolltillskrivanden, men i inget fall tillstår (i motsats till kvinnor) att de känner sig allvarligt drabbade av att bli reducerad till en (könsspecifik) objektsstatus^[12].

[redigera] Referenser

[redigera] Källor

• Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006

[redigera] Noter

1. ^ Mit der dem Menschen eigenen Subjektivität hat der Mann sich, seine Vorzüge, Fehler und Leistungen als die Norm, das Normale, das „Seinsollende", das Ideal gesetzt: das Männliche war, in der Sprache wie anderswo, das Massgebende. Daher in allen Sprachen der Welt der Kult des Mannes. [...] Immerhin, den Sexualismus, das Geschlechtsvorurteil bekommen wir so bald nicht aus der Sprache heraus, nur eine bewusste Gegenwirkung kann da helfen [...] Käthe Schirmacher: Der Sexualismus in der Sprache (1907) I: Helene Stöcker (utg.) (1907): Mutterschutz, Zeitschrift zur Reform der sexuellen Ethik. [1], refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
2. ^ Simone de Beauvoir: Det andra könet. Svensk översättning 1973
3. ^ Nora Räthzel: Rassismustheorien: Geschlechterverhältnisse und Feminismus, i: Ruth Becker, Beate Kortendieck (utg.): Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie (2004) Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
4. ^ Herrad Schenk: Geschlechterrrollenwandel und Sexismus. Zur Sozialpsychologie geschlechtspezifischen Verhaltens (1979) Weinheim und Basel: Beltz Verlag S. 128f., refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
5. ^ Clarice Stasz Stoll (Hrsg.): Sexism. Scietific Debates (1973) Reading, Mass.: Addison Wesley, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
6. ^ Herrad Schenk, s.o. s. 129, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
7. ^ Anja Meulenbelt: Scheidelinien. Über Sexismus, Rassismus und Klassismus (1988), Reinbek bei Hamburg: Rowohlt Verlag, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
8. ^ Angela Davis: Rassismus und Sexismus. Schwarze Frauen und Klassenkampf in den USA (1982) Berlin: Elefantenpress, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
9. ^ Arthur Brittan, Mary Maynard: Sexism, Racism and Oppression (1984) Oxford, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
10. ^ Janet K. Swim, Kathryn J. Akin, Wayne S. Hall, Barabara A. Hunter: Sexism and Racism: Oldfashioned and Modern Prejudices. i: Journal of Personality and Social Psychology, 68, (1995) s. 199-214, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
11. ^ Francine Tougas, Rupert Brown, Ann M. Beaton, Stépahane Joly: Neosexism. Plus ca change, plus c'est pareil. In: Personality and Social Psychology Bulletin, 21 (1995), s. 842-849, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
12. ^ Janet K. Swim, Lauri L. Hyers, Laurie L. Cohen, Melissa J. Ferguson: Everyday Sexism: Evidence for Its Incidence, Nature, and Psychological Impact From Three Daily Diary Studies - Statistical Data Included (2001) Journal of Social Issues, Spring [2] , refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006

[redigera] Litteratur

• Marie-Louise Janssen-Jurreit: Sexismus. Über die Abtreibung der Frauenfrage. München 1976 ISBN 3446122737
• Angela Davis: Rassismus und Sexismus. Schwarze Frauen und Klassenkampf in den USA (1982) Berlin: Elefantenpress ISBN 3885200937
• Dietrich Becker-Hinrichs, Renate Wanie: Sexismus in politischen Gruppen, Broschüre, 1991, ISBN 3930010003
• Annegret Friedrich: Projektionen. Rassismus und Sexismus in der Visuellen Kultur, 2001, ISBN 389445217X
• Monika Gerstendörfer: Sine laude! Sexismus an der Hochschule, 1994, ISBN 3929982021
• Ruth Köppen: Armut und Sexismus Berlin 1994 ISBN 3-88520-512-2
• Anja Meulenbelt: Scheidelinien. Über Sexismus, Rassismus und Klassismus (1988),Reinbek bei Hamburg: Rowohlt Verlag ISBN 3498 043161
• Thomas Eckes: Geschlechterstereotype: von Rollen, Identitäten und Vorurteile, i: Ruth Becker, Beate Kortendieck (utg.): Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie (2004) Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften ISBN 3 531 14278 X
• Herrad Schenk: Geschlechterrrollenwnadel und Sexismus. Zur Sozialpsychologie geschlechtspezifischen Verhaltens (1979) Weinheim und Basel: Beltz Verlag ISBN 3 407 54546 0
• Ignacio L. Götz: The culture of sexism, Westport, Conn. 1999, ISBN 0-275-96566-X
• Gudrun Salmhofer (utg.): Sexismus. Übergriffe im Alltag, Studien Verlag, Innsbruck 2004, ISBN 3706540053, (Tyskspråkig recension på literaturkritik.de)
• Clarice Stasz Stoll (utg.): Sexism. Scientific Debates (1973) Reading, Mass.: Addison Wesley