Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Selenicereus - Wikipedia, den fria encyklopedin

Selenicereus

Wikipedia

?Selenicereus
Selenicereus anthonyanus Foto: Paul Kaluschke
Selenicereus anthonyanus Foto: Paul Kaluschke
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Caryophyllales
Familj: Kaktusar
Cactaceae
Underfamilj: Cactoideae
Tribus: Hylocereeae
Släkte: Selenicereus
Vetenskapligt namn
§Selenicereus
Auktor: (A.Berger) Britt.&Rose, 1909[1]
Arter
  • Fyrkantig nattkaktus (S. hamatus)
  • Nattens drottning (S. grandiflorus)
  • Nattens prinsessa (S. pteranthus)
  • Småtaggig nattkaktus (S. spinulosus)
  • Selenicereus anthonyanus
  • Selenicereus macdonaldiae
  • Selenicereus validus
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Selenicereus är ett suckulent växtsläkte inom familjen kaktusar. Det är ett systematiskt krångligt släkte och arterna ofta svåra stt skilja från varandra, särskilt då det i odling är vanligt med hybrider.

Innehåll

[redigera] Beskrivning

Selenicereus är vanligen klättrande kaktusar. Stammarna har oftast mellan tre till tio kanter eller åsar, med det finns arter som bildar platta, breda stammar likt Epiphyllum. Selenicereus har en av växtvärldens största blommor som kan bli 40 centimeter långa, 25 centimeter breda, det vanliga är dock blommor mellan 15-25 cm långa. De inre blombladen är vita eller svagt gula eller blekt rosa, ibland med röda markeringar. De pollineras av fladdermöss eller nattfjärilar och blommar endast om natten. Arter som pollineras av nattfjärilar har en behaglig, ofta vaniljliknande doft. Fladdermuspollinerade arter doftar obehagligt, eller i bästa fall underligt. På morgonen är blommningen över och blomman hänger slak och sladdrig. Frukterna är taggiga och ofta håriga, röda eller gula. De är ätliga. Selenicereus är närstående Epiphyllum och skiljs från detta genom att ha taggar, samt vanligen hår på blompipen, Epiphyllum saknar detta. Ett annat närstånde släkte är Hylocereus som har blommor med breda fjäll på blompipen, Selenicereus har små fjäll. De sällsynta arterna i Weberocereus skiljs från Selenicereus genom sina korta, breda blommor.

Vildväxande Selenicereus urbanianus. Foto: Ulf Eliasson
Vildväxande Selenicereus urbanianus. Foto: Ulf Eliasson

[redigera] Förekomst och habitat

Selenicereus kommer ursprunglingen från Texas i USA, Mexiko, Centralamerika och Västindien. De flesta arterna är mer eller mindre epifytiska, men många växer också på klippor och klättrar omkring i busksnår, rotade i marken.

[redigera] Etymologi

Det vetenskapliga namnet kommer av den grekiska mångudinnan, Selene och syftar på det nattliga blommorna. Cereus är ett omtvistat namn, men det kan vara ett ord för tistel.

[redigera] Odling

De flesta arterna är lättodlade och relativt enkla att få i blom. Nyckeln är en ljus till solig placering, och en torr, sval övervintring. Särskilt på våren är ljuset viktigt. I naturen bränns ofta stammarna röda av solen, men detta stimulerar blomningen. Lättast är de mexikanska arterna. Arter från Västindien behöver något mer värme vintertid.

Selenicereus spinulosus är den art som blommar tidigast, ofta på stammar som är mindre än en meter långa. De större arterna kan behöva bli äldre. Blommorna kommer vanligen på stammar som hänger neråt. Exemplar som odlas i ampel, och inte får klättra, blommar tidigare.

Selenicereus inermis och den nära släktningen Selenicereus wercklei anses svåra att få i blom. Dessa arter lever på platser där de får en sommartorka och kanske kan denna stimulera blomningen? I Los Angeles blommar dessa arter utomhus utan problem.

Undantaget är Selenicereus chrysocardium som är svårodlad och kräver en varm, fuktig miljö året om för att blomma. Den tål inte temperaturer under 15°C. Å andra sidan kommer de jättelika blommorna mitt i vintern och är en spektakulär upplevelse.

Samtliga arter vill ha en porös, väldränerad jord, men är inte kräsna. Vanlig blomjord med iblandning av grus eller orkidébark fungerar utmärkt. För att vara kaktusar är de näringskrävande.

[redigera] Referenser

  1. ^ The Cactus Family, Edward F.AndersonISBN 0881924989
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/e/l/Selenicereus.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu