Minaret
Wikipedia
-
- För tidskriften, se Minaret (tidskrift)
Denna artikel handlar om |
Islamisk ordlista |
De fem pelarna |
Shahadah (trosbekännelse) |
Salah (bön) · Zakat (allmosa) · Ramadan (fasta) |
Hajj (vallfärd) |
Personer |
Muhammed |
Islamiska profeter |
Kalif · Shia Imam |
Sahaba |
Heliga städer |
Mekka · Medina · Jerusalem |
Najaf · Karbala · Kufa |
Kazimain · Mashhad · Samarra |
Händelser |
Hijra · Islamisk kalender · Eid ul-Fitr |
Eid ul-Adha · Aashura · Arba'in |
Byggnader |
Moské · Minaret · Mihrab · Kabaa |
Islamisk arkitektur |
Religiösa funktionärer |
Muezzin · Imam · Mulla |
Ayatollah · Mufti |
Skrifter och lagar |
Koran · Hadith · Sunnah· Ijma |
Fiqh · Fatwa · Sharia |
Grupper |
Sunni: Hanafiter · Hanbali · Maliki · Shafi'i |
Shi'a: Ithna Asharia · Ismailiter · Zaiddiyah |
Övriga: Ibadi · Khawarijer · Murjiter · Mu'taziliter |
Rörelser |
Sufism · Wahhabism · Salafism |
Grupper / rörelser utanför huvudfåran |
Ahmadiyyah · Nation of Islam |
Zikri · Druser |
Besläktade trosinriktningar |
Babism · Bahai · Yazidi |
Minaret (europeisk form av arabiskans menäre, "ljusplats", fyrtorn), är ett torn i anslutning till en moskébyggnad. Upptill är minareten omgiven av ett öppet galleri eller en balkong använt av muezzin (böneutroparen), för att kalla muslimerna till den rituella bönen. Minareten, som på visst sätt motsvarar de kristna kyrkornas torn, står vanligen inte i något fysiskt samband med moskén, utan är löst tillbyggd. Formen växlar: en fyrsidig underbyggnad övergår till exempel i en åttahörning eller i en cylinder, från vilken galleriet springer fram, och avslutas med ett kägel-, kupol- eller lökformigt tak.
Det arabiska namnet på minaret är numera ma'dana, det vill säga plats, varifrån muezzins kallelse till bön utförs.
I stora städer som Bukhara, Samarkand och liknande har många byggnader ett symmetriskt arrangerade par av M vilka i sådant fall spelar en rent dekorativ roll.
De första kända minareterna byggdes i hörnen av Amrmoskén i Egypten 673. Fram till 1200-talet var minareterna kvadratiska i basen, men är sedan dess i allmänhet runda (koniska).