Michail Dmitrijevitj Gortjakov
Wikipedia
Michail Dmitrijevitj Gortjakov, född 1790 död 1861 var en rysk furste.
Gortjakov deltog med utmärkelse i fälttågen mot Persien 1809, mot Napoleon I 1812-14 och som stabschef vid 3:e infanterikåren mot turkarna 1828-29. 1830-31 deltog han i polska fälttåget och utnämndes 1846 till militärguvernör i Warszawa. I ungerska kriget 1849 utmärkte han sig på nytt och befordrades därefter till generaladjutant hos kejsaren och generalstabschef samt ledde som förste medlem av kungariket Polens administrationsråd en tid detta lands civilförvaltning.
Vid Krimkrigets utbrott blev Gortjakov överbefälhavare för de ryska ockupationstrupperna i Valakiet (1853), men hade liten framgång där. Sedan han gjort ett misslyckat försök mot Kalafat (i januari 1854) och, efter stora förluster blivit tvungen att upphäva belägringen av Silistria, var han tvungen att dra sig tillbaka över den ryska gränsen.
I mars 1855 mottog Gortjakov överbefälet över Krim efter furst Mensjikov. Gortjakov led ett kännbart nederlag vid sitt utfall ifrån Sevastopol mot de allierades högra flank vid Tjernaja (den 16 augusti). Han tvingades spränga de övriga fästningsverken vid Sevastopol i luften den 8 september, sedan fransmännen intagit Malakovverken den 7 september.
Han lyckades dock vinna uppskattning för att han lyckades föra undan sina trupper till bergstrakterna vid Severnaja och därigenom i hög grad förringa betydelsen av att fästningens erövrats av de allierade. 1856 utnämndes Gortjakov till ståthållare i Polen och gjorde sig där känd för humanitet, men kunde ej undvika blodscenerna i början av 1861.
