Kontrapunkt
Wikipedia
Kontrapunkt (från latinets ”punctus contra punctus”, det vill säga ”not mot not”) är en teknik inom musikalisk komposition där musiken består av självständiga stämmor som samspelar med varandra. (Begreppet stämmor har olika betydelser inom konstmusik och populärmusik. I populärmusiken är stämmorna normalt osjälvständiga eftersom de är bundna vid huvudmelodin.)
Nästan all klassisk musik och nutida konstmusik är kontrapunktisk i olika hög grad. Speciella former är kanon och fuga. Kontrapunkttekniken utvecklades särskilt av Palestrina på 1500-talet och Bach på 1700-talet, och studier av dessa tonsättares stilar är obligatoriska för nutida kompositionsstudenter. Kontrapunkt används även i synt-, techno- och chipmusik. Aldous Huxley anammade tekniken i sin roman "Kontrapunkt"från 1928.
[redigera] Se även
Denna artikel om ett ämne inom klassisk musik är bara påbörjad. Hjälp Wikipedia genom att fylla i mer!
