Klimatförändring

Wikipedia

Den här artikeln handlar om klimatförändringar i allmänhet. För den senaste tidens globala temperaturstegring, se global uppvärmning

Klimatförändring är den sammanfattande benämningen på variationerna av Jordens globala klimat över tiden. När sådana iakttagna fluktuationer bildar en trend över tidsperioder som sträcker sig över alltifrån decennier till miljontals år, talar man om klimatförändringar. Sådana förändringar kan ha naturliga orsaker, som variationer i solaktivitet eller geologiska processer, men kan också vara, som påvisats under den senaste tiden, antropogena.

I modernt språkbruk, speciellt i miljöpolitiska sammanhang, används termen oftast för att enbart beskriva de senaste tidens miljöförändringar, i synnerhet den temperaturstegring i atmosfären som vi kallar global uppvärmning. Fenomenet global nedkylning som förekom under istiderna, räknas också in under begreppet klimatförändring.

[redigera] Möjliga orsaker till naturliga klimatförändringar

[redigera] Kontinentaldrift

När kontinenter ändrar position i förhållande till varandra enligt teorin om plattektonik, kommer landmassorna att påverka klimatet. Kontinenterna som vi känner dem idag har inte alltid legat där de ligger, för 150 miljoner år sedan fanns superkontinenterna Laurasien och Gondwana. Det fanns till exempel is där Sahara ligger idag eftersom land reflekterar mera solljus än vad vatten gör, vilket kan leda till en lokal avkylning. Plattornas rörelser gör även att berg bildas eller att landet höjs och havens form förändras. Detta hände till exempel för tre miljoner år sedan, då Panamanäset bildades och stängde av det utbyte av vatten mellan Atlanten och Stilla Havet som tidigare funnits.

[redigera] Variationer i solaktivitet

Solen, som är den energikälla som är grund till livets existens på jorden och som dikterar många klimatförhållanden, uppvisar oregelbundenheter i sin aktivitet. Forskare tror att lilla istiden, en period med kraftig nedkylning i Europa från början av 1400-talet till mitten av 1800-talet, beror på en minskning i energin mottaget från solen. Solfläckar kan vara en indikation på hur mycket energi solen strålar ut. Däremot tror klimatexperterna inte att solens 11-årscykler har någon nämnvärd inverkan på klimatet på lång sikt.^{[källa behövs]}

[redigera] Vulkanisk aktivitet

Stora vulkaniska utbrott kan få återverkningar på miljön, då stora mängder aska och gas slungas upp i atmosfären. Dessa kan finnas kvar i flera år och bilda partiklar som reflekterar en större del av solljuset, vilket leder till en avkylning av jordytan.

[redigera] Störningar i den termohalina cirkulationen

Förenklad bild av det termohalina transportbandet i världshaven. Kalla djuphavsströmmar med hög salthalt rör sig åt öster (mörkblått) och ytliga havsströmmar med lägre salthalt åt väster (ljusblått).

De havsströmmar i djuphavet som distribuerar värme från lägre breddgrader upp mot polerna, utgör det som kallas termohalin cirkulation. En känd del av detta globala "transportband" är golfströmmen. Störningar i denna balanserande funktion kan ge oöverskådliga konsekvenser för det globala klimatet.

[redigera] Variationer i jordens omloppsbana

Paleoklimatologer har bland annat genom isborrningar ^[1] kunnat se att klimatet verkar följa flera olika långvariga cykler med olika långa intervall, från 10 000- till 100 000-årscykler. Sådana variationer kan också iakttagas i provkärnor tagna från havsbotten (se V28-238) och i stalaktiter från grottor. Den serbiske matematikern och astrofysikern Milutin Milankovic hittade ett samband mellan jordens istider och jordens läge i förhållande till solen. Benämningen på den samlade effekten av de ändringar som jordens rörelser i banan får på klimatet kallas Milanković-cykler och får till följd att jorden tar emot olika mängder av solljus vid olika tider på året och på olika platser, något som kan utlösa istider och perioder av värme.

Förändringar i solinstrålning orsakad av Jordens banrörelser har inte bara direkta effekter på klimatet utan kan även medföra indirekta följder för växthusgaser som CO2. Pälike et al.^[2] har tittat närmare på klimatet under Oligocen -- en nyckelperiod i Jordens transformation från en varm värld närapå fri från istäcken på höga latituder till en med kvarstående nedisning i Antarktis. De fick ihop en detaljrik, 13-millioner år lång uppteckning av syre- och kolisotoper, som omfattar hela Oligocen. Utgående från en lådmodell över kolcykeln visar de hur den globala kolcykeln kan förstärka långtids solinstrålningen och stämma av de kortperiodiska på ett sätt som är i huvudsak kontrollerat av uppehållstiden för kolet i oceanerna.

[redigera] Klimatförändringar orsakade av mänskliga aktiviteter

Huvudartikel: Global uppvärmning

Den pågående uppvärmningen av jordens atmosfär och yta är, enligt majoriteten av de ledande klimatforskarna, en effekt av mänskliga aktiviteter.

[redigera] Ökade halter av växthusgaser

Huvudartikel: Växthuseffekten

Sedan den industriella revolutionen tog fart i början på 1800-talet har människan främst genom förbränning av fossila bränslen ökat halten av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Detta har enligt klimatmodeller varit den största orsaken till de senaste decenniernas temperaturstegring. Jordens medeltemperatur kommer enligt dessa teorier att stiga med 1-5°C mellan 1990 och 2100.

[redigera] Landexploatering

I takt med befolkningsexplosionen i världen, tar människan allt mer land i anspråk, samt förändrar jorden. Konstbevattning, jordbruk och avskogning påverkar radikalt de naturliga förutsättningarna. Ett exempel är den numera till stor del uttorkade ryska insjön Aralsjön, som under ett par årtionden tömts på vatten då man började utnyttja sjön för bevattning.

[redigera] Aerosoler

Huvudartikel: Global fördunkling

Aerosoler i atmosfären, främst av antropogent ursprung, kan ha en avkylande inverkan på klimatet. Moln innehållande föroreningar i form av aerosoler absorberar dels en större mängd solljus, och reflekterar även en större mängd ut i rymden. Aerosoler kan ha orsakat en svacka i jordens uppvärmning mellan 1960 och 1990.

[redigera] Källor

1. ^ Iskärnan avslöjar vårt klimat.
2. ^ Pälike et al.; [1], The Heartbeat of the Oligocene Climate System (2006)