Kemal Atatürk

Wikipedia

Kemal Atatürk

Mustafa Kemal Atatürk (född Mustafa; senare känd som Mustafa Kemal Pascha), född 12 mars 1881 i Tessaloniki, död 10 november 1938 i Istanbul, var en turkisk militär och politiker som grundade det moderna Turkiet och var dess förste president från 29 oktober 1923 fram till sin död 1938.

[redigera] Biografi

Mustafa Kemal föddes den 12 mars 1881 i Tessaloniki till officeren Ali Riza och Zübeyde Hanim, dotter till Sofuzade Feyzullah Ağa. Vid tidig ålder fick Mustafa börja i kvartersskolan Hafiz Mehmet. Enligt sin fars vilja bytte han senare till Semsi Efendi-skolan. Samma år, 1888, dog fadern. År 1893 började han i militärskolan. I skolan tilltalade hans matematiklärare honom enligt uppgift som Kemal ("fullkomlig"), vilket blev hans mellannamn. År 1899 började han i militärhögskolan. År 1902 gick han ut skolan som löjtnant, därefter började han på krigsakademin. 11 januari 1905 slutade han på skolan som major.

År 1911 attackerade italienarna Tripoli, vilket slutade med seger för Kemal. I oktober 1912 när Balkankriget avslutades deltog Kemal i kriget med sina styrkor från Gallipoli. År 1914 befordrades han till överstelöjtnant. Samtidigt började Första världskriget och Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Kemal beordrades att grunda 19:e divisionen i Tekirdag.

Kemal blev general i den osmanska armén och besegrade bland annat britterna i slaget vid Gallipoli. Efter den osmanska kapitulationen i oktober 1918 upprättade Kemal en upprorsregering i Ankara varifrån han ledde befrielsekriget mot grekerna och de allierade. Kemal var också en av de tiotal generaler som ledde folkmordet på hundratusentals, alternativt över en miljon, armenier och assyrier från 1915 till 1917vilket fortfarande är en kontroversiell fråga eftersom det inte finns någon internationell myndighet eller krigstribunal som godkänner det som folkmord.

År 1923 utropades republiken Turkiet med Kemal som president. Han genomförde omfattande reformer och förde Turkiet i västlig riktning. Bland annat infördes det latinska alfabetet och många religiösa ämbeten avskaffades. Han förbjöd också kurdiskan inom Turkiet, alla kurdiska skolor samt alla litteratur på kurdiska. Kurdiskarf

En namnreform genomfördes 1934, där alla turkar tvingades skaffa sig ett efternamn. Själv fick han namnet Atatürk, vilket betyder "turkarnas fader".