Kurdiska

Wikipedia

kurdiska (kurdî)
Talas i:	Turkiet, Irak, Iran, Syrien, Armenien, Libanon
Region:	Mellanöstern
Antal talare:	20-30 miljoner
Rankning:	29
Klassificering:	indoeuropeiskt indoiranskt iranskt kurdiska
Officiell status
Officiellt språk i:	Irak
Språkmyndighet:	-
Språkkoder
ISO 639-1	ku
ISO 639-2	kur
SIL	centralkurdiska:ckb nordkurdiska:kmr sydkurdiska:sdh laki:lki

Kurdiska är ett nordväst-iranskt språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i delar av Iran, Irak, Syrien och Turkiet. Det område där kurdiska är det huvudsakliga språket kallas Kurdistan, men eftersom området är delat mellan olika stater finns det inget fastlagt kurdiskt standardspråk.

I norra och västra Kurdistan skrivs kurdiskan med latinska bokstäver. I de centrala, södra och östra delarna används en modifierad form av arabisk skrift. Kurderna i före detta Sovjet skriver med kyrilliska bokstäver. De egna litterära verken är få, men till exempel har Ahmad Xânis "Mam o Zin" och Sharaf al-Din Bitlisis "Sharafnama" gått till historien.

[redigera] Grammatik

Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i iranskan, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.

[redigera] Fonologi

Även inom ljudläran har kurdiskan haft en egen, alldeles självständig utveckling med 9 korta vokalljud och 8 långa, flera diftonger och ett lika rikt utbildat konsonantförråd.

Konsonanter
	Bilabial	Labiodental	Alveolar	Postalveolar	Palatal	Velar	Uvular	Glottal
Klusiler	p b		t d			k g	q
Frikativor		f v	s z	ʃ ʒ	x			h
Affrikator				ʧ ʤ
Nasaler	m		n			ŋ
Laterala approximanter			l ɫ
Flappar			ɾ
Tremulanter			r
Approximanter	ʋ				j

Vokaler
	kort	lång	kort	kort	lång
	främre		central	bakre
sluten	i	iː	ʉ	u	uː
mellan	e	eː	ə	o
öppen			a

[redigera] Alfabet

Tecken	Uttal (IPA)
A a	[ɐ]
B b	[b]
C c	[dʒ]
Ç ç	[tʃ]
D d	[d]
E e	[ə]
Ê ê	[e]
F f	[f]
G g	[g]
H h	[h]
I i	[ɪ]
Î î	[i]
J j	[ʒ]
K k	[k]
L l	[l]
M m	[m]
N n	[n]
O o	[o]
P p	[p]
Q q	[q]
R r	[r]
S s	[s]
Ş ş	[ʃ]
T t	[t]
U u	[u]
Û û	[y]
V v	[v]
W w	[w]
X x	[x]
Y y	[j]
Z z	[z]

[redigera] Ordförråd

I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), morî (myra), derî (dörr), erd (jord), stara (stjärna), mader (moder), brâ (bror), tu (du), şeş (sex), nû (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".

I det kurdiska ordförrådet finns en stor mängd lånord, mest från persiskan, mindre från armeniskan, turkiskan och arabiskan; men bredvid de persiska lånorden står ofta de äkta kurdiska, som då erbjuder en längre gången ljudskridning. Även pronominalformer lånas ofta från iranskan.

[redigera] Vokabulärkonkordans

Persiska	Zazaki	Engelska	Kurdiska	Svenska	Turkiska
deh	dew	village	gund	by	köy
vay*	vay	expensive	biha	dyr	pahalı
angoşt	gışt	finger	Panga, bêçî	finger	parmak
nâm-zad**	waşte	fiance	dergisî	fästmö	Sözlü
xok	xoz	pig	beraz	gris	domuz
gerye	bermayiş	cry	giran	gråta/grina?	aglamak
xoda	homa	god	xweda	gud	tanrı
asp/astar	estor	horse	hesp	häst	at
dirouz	vızêr	yesterday	do	igår	dun
birna	bâleş	pillow	balîf	kudde	yastık

[redigera] Dialekter

Inom kurdiskan finns flertalet dialekter som skiljer sig från region till region och från stam till stam. De två huvuddialekterna är nordkurdiska (kurmancî) och sydkurdiska (sorani). Dessa dialekter ses ibland som två egna, närbesläktade språk; de har dessutom olika alfabet.

Kurmânji, den största av de två dialekterna, är i sin tur uppdelad i två sub-dialekter: Nord-Kurmânji, eller Kurmânji/Bâhdini, och Syd-Kurmânji, eller Sorâni. Dessa är i sin tur även uppdelade i mindre dialekter, till exempel Bohtâni, Judikâni respektive Mukuri och Sulaimâni. Namnet Kurmânji kommer troligen ifrån "Kurd-i mânj" vilket betyder kurd från bergen. En annan förklaring är att det rör sig om en ihopslagning av Kurd och "Mând" vilket betyder Medisk Kurd. Kurmancî talas av miljoner kurder i Turkiet, Iran, Syrien, Irak, Armenien och Azerbajdzjan.

Den andra stora gruppen, Pahlawani, består av tre sub-dialekter: Gorâni, Laki och Dimili (eller Zâzâ), som även de består av mindre dialekter.

Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmancî med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av den irakiska delen av Kurdistan) skriver kurmancî med arabiska bokstäver, sorani (Iran och regionen Suleymaniya i Irak) skrivs med arabiska alfabetet.

Även om kurmancî är mest talade dialekten, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiskan i Turkiet är starkt begränsad. Sedan slutet av 1990-talet skådas en utveckling av kurmancî-litteraturen, särskilt i Turkiet. Huruvida loristan tillhör de kurdiska språken, diskuteras häftigt.