Frank Parker

Wikipedia

Frank "Frankie" Andrew Parker, eg. Franciszek Andrzej Paikowski, född 31 januari 1916 i Milwaukee, Wisconsin, USA, död 24 juli 1997. Högerhänt amerikansk tennisspelare.

Innehåll

1 Tenniskarriären
2 Spelaren och personen
3 Grand Slam-titlar
4 Externa länkar
5 Källa

[redigera] Tenniskarriären

Frank Parker var en av USAs 10 bästa tennisspelare under 17-årsperioden 1933-49, ett rekord som överträffades först år 1988 av Jimmy Connors. Åren 1944, 1945 och 1948 rankades han som nummer ett i USA. År 1948 rankades han som världsetta. Han är också den äldsta singelspelaren någonsin, år 1968 vid 52 års ålder, som ställt upp i US Open. Han förlorade i första omgången mot slutsegraren Arthur Ashe (6-3, 6-2, 6-2). Parker vann amerikanska grusmästerskapen fem gånger åren 1933-47. År 1949 blev Parker professionell spelare och turnerade tillsammans med bland andra Pancho Gonzales och Pancho Segura.

Frank Parker debuterade i Grand Slam-turneringar år 1932 (Amerikanska mästerskapen). Det dröjde ända till år 1944, han var då på permission från US Army Air Force, innan han lyckades vinna singeltiteln i den turneringen. Han besegrade i finalen landsmannen William Talbert (6-4, 3-6, 6-3, 6-3). Han upprepade bedriften året därpå. I finalen möttes de båda igen, denna gång vann Parker med siffrorna 14-12, 6-1, 6-2. År 1947 var han åter i final, som han dock förlorade till Jack Kramer.

Efter andra världskrigets slut kunde Parker turnera även i Europa. Han nådde finalen i Franska mästerskapen år 1948, där han besegrade den tjeckiske spelaren Jaroslav Drobny (6-4, 7-5, 5-7, 8-6). Året därpå, 1949, vann han åter mästerskapstiteln i Franska mästerskapen, denna gång efter finalseger över Budge Patty (6-3, 1-6, 6-1, 6-4).

Sina dubbeltitlar i GS-turneringar vann han tillsammans med Jack Kramer (Amerikanska mästerskapen 1943) och Pancho Gonzales (Franska mästerskapen och Wimbledonmästerskapen 1949).

Frank Parker deltog i det amerikanska Davis Cup-laget åren 1937, 1939, 1946 och 1948. Han vann 12 av 14 spelade matcher. Han deltog i de slutsegrande amerikanska lagen åren 1937 och 1948. I interzonfinalen år 1946 besegrade det amerikanska laget ett lag från Sverige med 5-0 i matcher. Parker vann sina båda singlar över Lennart Bergelin (6-0 6-3 6-1) och Torsten Johansson (9-7 6-2 6-1). I fjärde omgången i Wimbledonmästerskapen samma år hade Bergelin i sin tur besegrat Parker.

[redigera] Spelaren och personen

Frank Parker var som till polska föräldrar. Han blev känd för sin hårda, välplacerade serve, sin utomordentliga bollkontroll och sin goda rörlighet. Hans grundslag var inte särskilt hårda, men han slog dem med stor precision, särskilt med backhand.

Frank Parker upptogs år 1966 i the International Tennis Hall of Fame.