Jack Kramer
Wikipedia
Jack Kramer, eg. John Albert "Jake" Kramer, född 1 augusti 1921 i Las Vegas, amerikansk tennisspelare.
Innehåll |
[redigera] Karriäröversikt
Jack Kramer är en av de främsta manliga tennisspelarna genom tiderna och blev i en omröstning bland tennisjournalister år 1969 utvald som nummer fem någonsin. Under sin tid som amatörspelare vann han åren 1946 och -47 tre Grand Slam-titlar i singel. Han vann också under åren 1940-47 sju GS-titlar i dubbel och mixed dubbel. År 1939 spelade han och landsmannen Joe Hunt dubbel i det amerikanska Davis Cup-laget som det dittills yngsta paret i Cup-historien. Mötet gällde Challenge Round mot Australien. Kramer/Hunt förlorade dock dubbeln mot australiens John Bromwich/Adrian Quist, och slutligen vann australiensarna Cup-titeln med 3-2 i matcher. Hans lagkamrat, Hunt, var också en excellent spelare, som tragiskt omkom i en militär flygolycka under andra världskriget. Jack Kramer deltog i två segrande DC-lag åren 1946 och -47.
Hösten 1947, när han stod på toppen av sin amatörkarriär med aktuella segrar i både Wimbledonmästerskapen och Amerikanska mästerskapen, övergick han till Jack Harris proffscirkus. Under sitt första år som professionell spelare mötte han som utmanare Bobby Riggs som han besegrade med 69-20 i matcher. Som ny "proffskung" utmanades han därefter av Pancho Gonzales och besegrade även denne med siffrorna 96-27 i antal vunna matcher. Kramer blev år 1952 själv promotor och rekryterade australiern Frank Sedgman. Kramer satte sedan år 1954 punkt för sin aktiva tenniskarriär genom att i man mot man-turnering mot Sedgman besegra denna med 54-41.
[redigera] Spelaren och promotorn
Som spelare hade han en explosiv mycket svårreturnerad serve som han ofta följde upp med nätattacker och volleyspel. Han hade också djupa hårda forehanddrives. I likhet med senare Lew Hoad blev Kramer tvungen att ge upp tävlingstennis på grund av ryggbesvär.
Efter avslutad aktiv karriär fortsatte Kramer som tennispromotor. Han erbjöd såväl Sven Davidson som Jan-Erik Lundqvist (år 1960) proffskontrakt, men båda tackade nej. Tennisens "Open era" inträdde år 1968 när både proffs och amatörer var välkomna, trots initialt motstånd från the International Lawn Tennis Federation (ILTF), i Grand Slam-turneringar. Kramer föreslog att ILTF borde ta initiativet i den nya situationen. Som "moteld" mot den då nyinrättade och ekonomiskt starka "World Championship Tennis"-organisationen för professionella spelare, borde ILTF ordna sponsrade "Grand-Prix"-turneringar med stora vinstpengar till spelarna. Systemet blev mycket lyckat och utgjorde grunden för tennisens Master-turnering, som spelades första gången i december 1970 som en cup-turnering för de vid årsslutet åtta högst rankade spelarna (för en historik, se Tennis Masters Cup). Bland firmor som sponsrade turneringarna fanns Pepsi-Cola inc. och Colgate-Palmolive. Från år 1990 har tennisens ATP-turneringar tagit över Grand-Prix. Kramer blev år 1972 som en av initiativtagarna ledare för ATP.
Kramer har gjort sig känd som skicklig tenniskommentator för TV. År 1968 invaldes han i the International Tennis Hall of Fame.
[redigera] Grand Slam-titlar:
- Wimbledonmästerskapen
- Singel - 1947
- Dubbel - 1946, 1947
- Amerikanska mästerskapen
- Singel - 1946, 1947
- Dubbel - 1940, 1941, 1943, 1947
- Mixed dubbel - 1941
[redigera] Titlar i Professionella tennismästerskap:
- US Pro - 1948
- Wembley World Pro - 1949
[redigera] Källor
- John-Anders "Jonte" Sjögren och Jan Kotschack, 1992. En bok om tennis. ICA Bokförlag.
- Gianni Clerici, 1974. 500 Jahre Tennis ( tysk översättning år 1978). Verlag Ullstein.
- Martin Hedges, 1978. The Concise Dictionary of Tennis. Mayflower Books Inc.
