Brusilovoffensiven
Wikipedia
Brusilovoffensiven var en stor rysk militär aktion under första världskriget. Efter nederlagen vid Tannenberg och Masuriska sjöarna 1914-15 drevs den ryska krigsmakten på flykt i nord medan man höll det österrikiska Galizien i söder. I Kaukasus hade turkarna gått till offensiv men drivits tillbaka av ryska styrkor. Den ryska krigsmaktens huvudproblem var bristen på vapen, i synnerhet vapen som kunde mäta sig med den tekniskt överlägsne fienden. Dessutom var arméns moral låg och planering, utrustning e t c väldigt dålig. Folk var det dock inte dåligt om - 1914 hade Ryssland inte mindre än 22 miljoner män i tänkbar ålder utan fysiska handikapp. Men det fanns bara vapen åt en tiondel av dem och den ryska industrin var mycket dålig. Rysslands ställning, där de bästa passagerna till Storbritannien och Frankrike i väst var Östersjön och Bosporen var dålig, då den tyska respektive den turkiska flottan spärrade bägge vägarna. Ett försök att bryta detta läge gjordes 1915 då britter och fransmän försökte erövra Gallipolihalvön för att få kontroll över sundet till det svarta havet. Det misslyckades emellertid, och ententen och dess komponenter förblev separerade - manskapet i öster, vapnen i väster.
Tyskarna drev systematiskt tillbaka ryssen ur Polen, så något måste göras. I juni 1916 påbörjades anfallet efter en del förberedelser, och tryckte centralmakterna tillbaka ett stycke, men strategiskt sett var det ett misslyckande. En miljon ryssar hade stupat men än värre var att de sista dugliga vapnen hade gått förlorade och armén var splittrad. Rumänien ingrep dock på rysk sida men krossades kvickt - Bukarest föll på juldagen. Ryssarna drevs systematiskt tillbaka ända tills vapenstillestånd slöts i december 1917.
