Blodpropp
Wikipedia
Blodproppar (trombos) uppstår då blodet koagulerar inuti blodkärlen. Detta kan ske exempelvis om kärlväggen är trasig; vid kontakt med dess innandöme börjar blodet levras. Blodproppar kan helt täppa igen ett kärl, så att vävnaden inte får något syre - drabbas av ischemi. Det organ som är känsligast för syrebrist är hjärnan. En blodpropp i hjärnan kallas även stroke. Blodproppar i hjärtats kranskärl gör så hjärtat inte kan arbeta; man får en hjärtinfarkt. Vanligt är även blodpropp i benet, vilket orsakar ömhet men i sig är ofarligt; dock ökar det risken för lungemboli om det inte behandlas. Det finns en rad riskfaktorer för att drabbas av blodpropp, däribland rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, vissa p-piller, övervikt och stress. Ärftlighet är också en betydande faktor.
