Benjamin Britten
Wikipedia
Benjamin Britten, engelsk tonsättare och dirigent född 22 november 1913 i Lowestoft (Suffolk), död 4 december 1976 i Aldeburgh. Elev till Frank Bridge.
1945 fick han en stor framgång med operan Peter Grimes. Operan Church Parables, hämtade inspiration från Japan. Hans sista opera var Döden i Venedig, som bygger på boken av Thomas Mann.
Det mest kända orkesterverket är Variations and Fugue on a Theme of Purcell, eller mer känt som The Young Persons Guide to the orchestra. Det anses vara en hyllning till Henry Purcell och är användbart i musikundervisning. Lachrymae med undertitlen Reflektioner över ett tema av Dowland, är en hyllning till den ännu tidigare föregångaren John Dowland. Verket arrangerades av Britten kort innan hans egen död. Matinées Musicales är byggd på Rossinis musik. Simple Symphony härstammar från melodier skrivna av Britten när han var barn.
Han skrev en mängd sånger till tenoren Peter Pears, däribland tonsättningar till texter från olika engelska poeter, men också ett antal tonsättningar av poeter som till exempel Thomas Hardy och Michelangelo. Han komponerade olika folkvisearrangemang. Stråkkvartett nr 2 inspirerades av Henry Purcell och skrevs för att uppmärksamma 250-årsdagen av dennes död.
[redigera] Operor i urval
- 1973 - Döden i Venedig (Death in Venice)
- 1971 - Owen Wingrave (TV-opera)
- 1960 - En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
- 1954 - En sällsam historia (The turn of the screw)
- 1953 - Gloriana
- 1951 - Bill Budd
- 1949 - Let´s make an opera
- 1947 - Majgreven (Albert Herring)
- 1946 - Lucretia (The Rape of Lucretia)
- 1945 - Peter Grimes
- 1941 - Paul Bunyan
