Agustinia ligabuei

Wikipedia

?Agustinia Status i världen: Fossil Stratigrafisk utbredning: Yngre krita

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Kräldjur Reptilia
Underklass:	Härskarödlor Archosauria
Överordning:	Dinosaurier Dinosauria
Ordning:	Saurischier Saurischia
Underordning:	Sauropodomorpher Sauropodomorpha
Infraordning:	Sauropoder Sauropoda
Familj:	Agustiniidae
Släkte:	Agustinia
Art:	Agustinia A. ligabuei
Vetenskapligt namn
§Agustinia ligabuei Auktor: Bonaparte, 1999


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Agustinia är ett släkte av sauropoder från yngre delen av krita i dagens Sydamerika. Liksom alla kända sauropoder var den fyrbent och växtätare. Vissa sauropoder är kända för att ha kroppspansar, men Agustinias pansar var unikt även bland sauropoder. Det bestod i en serie av vida, vertikala taggar eller plattor som följde mitten av ryggen, och liknar en aning den obesläktade Stegosaurus' pansar. Förutom pansaret är mycket litet känt om Agustinias anatomi. Ett vadben som hittats är runt 90 cm långt. Om man jämför detta med samma ben hos närbesläktade dinosaurier ger detta vid handen att Agustinia kan ha varit runt 15 meter lång.

Namnet Agustinia syftar på upptäckaren av arten, Agustin Martinelli. Dinosaurien namngavs första gången i ett abstract skrivet av en berömd argentinsk paleontolog, Jose Bonaparte, år 1998. Då var det ursprungliga släktnamnet Augustia, vilket, som det senare visade sig, redan var upptaget av en skalbagge (se även: Megapnosaurus och Protognathosaurus oxyodon). Bonaparte ändrade då namnet till Agustinia i en vetenskaplig artikel som publicerades år 1999. Där presenterades även familjen Agustiniidae för första gången. I släktet finns en namngiven art, A. ligabuei. Efterleden är uppkallat efter Dr. Giancarlo Ligabue, en filantrop som gav ekonomiskt stöd till den expedition som fann kvarlevorna.

Agustinia hittades i Lohan Cura-formationen i Neuquen i Argentina. Formationen tros ha bildats under yngre krita, under den senare delen av Apt och under Alb, alltså för mellan 116 och 100 miljoner år sedan.

Bara fragment av skelett har hittats. Bland dessa finns fragment av ryggkotor från ryggraden, höft och svans, och 9 av de märkligt formade plattor eller taggar som var fästade till dessa kotor. Delar av bakbenen har också hittats, nämligen ett vadben, skenben och fem ben från fötterna. Ett lårben hittades på platsen men var så illa tilltygat att det inte kunde tas tillvara.

På grund av sina ovanliga drag fick Agustinia från början en egen familj, Agustiniidae (Bonaparte, 1999). Detta familjenamn har dock inte blivit allmänt accepterat. Agustinia är svår att klassifisera på grund av att fynden är så fragmentariska, och att den har drag av både diplodocider och titanosaurier. Båda grupperna har funnits i Argentina under yngre krita så troligen tillhör Agustinia någon av dessa två grupper. Tills man hittat mer fullständiga lämningar är det svårt att säga vilken av dem.