Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Agnosticism - Wikipedia, den fria encyklopedin

Agnosticism

Wikipedia

Agnosticism, gnosis - kunskap, vetande. Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma. I Huxleys ursprungliga definition betydde det dock att man förnekade kunskap om tillvarons yttersta grunder.

Innehåll

[redigera] Historia

Ordet agnosticism myntades ursprungligen av Thomas Henry Huxley någon gång kring 1868, men anses vanligen ha börjat användas av andra år 1888 då Huxley publicerade en artikel med samma namn. Därför anger en del uppslagsverk 1888 som året då ordet myntades.

Huxleys ursprungliga definition skiljer sig från den som står i inledningen av denna artikel. Vad Huxley avsåg med sin definition var att man inte kunde uttala sig om Det Ovetbara eller tillvarons yttersta grunder. Han kom senare att ta avstånd från begreppet Det Ovetbara, och menade att vad andra vet eller inte vet också är något som låg utanför hans egen horisont:

The extent of the region of the uncertain, the number of problems the investigation of which ends in a verdict of not proven, will vary according to the knowledge and the intellectual habits of the individual agnostic. I do not very much care to speak of anything as 'unknowable' [I confess that long ago, I once or twice made this mistake; even to the waste of a capital 'U'.] What I am sure about is that there are many topics about which I know nothing; and which, so far as I can see, are out of reach of my faculties. But whether these things are knowable by anyone else is exactly one of those matters which are beyond my knowledge, though I may have a tolerably strong opinion as to the probablilities of the case. (Agnosticism and Christianity)

Översättning: Den okända regionens utsträckning, antalet problem vars undersökning slutar i domen icke bevisad, varierar i enlighet med kunskapen och de intellektuella förmågorna hos den enskilde agnostikern. Jag tycker inte mycket om att omtala någonting som 'ovetbart' [Jag medger att jag för länge sedan en eller ett par gånger begick detta misstag; och till och med kostade på det ett stort 'O'.] Vad jag är säker på är att det finns många ämnen som jag inte vet någonting om; och som, så vitt jag kan se, ligger utanför min förmåga. Men huruvida dessa saker är vetbara för någon annan är precis en av dessa frågor som ligger bortom min kunskap, även om jag kan ha en tämligen stark åsikt vad gäller fallets sannolikhet.

[redigera] Ett ord med många betydelser

Det finns många betydelser av ordet agnosticism. Populärt menar man oftast att man inte är säker på om det finns en gud eller inte, eller att man inte har tagit ställning. Andra menar att man inte tror på gud, men att man inte är säker. Andra avser ett förhållningssätt som ligger nära positivismen, i det att man inte antar något som inte kan bevisas. Ett alternativt agnostiskt förhållningssätt ligger nära skepticismen, att tvivla på allt utom det absolut säkra, om man ens tror att någonting är säkert - "Det enda jag med säkerhet vet är att jag ingenting med säkerhet vet".

Somliga agnostiker kallar sig både agnostiker och ateister. De tror inte att gud finns, men de kan inte bevisa att det inte finns några gudar. Andra agnostiker menar att man inte kan vara ateist och agnostiker samtidigt, eftersom de menar att ateism innebär att man kan bevisa att det inte finns någon gud. Inom religionssociologin pratar man även om agnostisk teism, d.v.s. en gudstro som säger att gud är så stor att han ligger utanför det mänskliga förståndet, eller att han lever i en övernaturlig värld som vi inte kan förstå.

Nationalencyklopedins Ordbok (NEO) definierar agnosticism som en "filosofisk riktning som förnekar att kunskap om tillvarons yttersta grunder är möjlig".

[redigera] Agnostiker

Agnostiker kallas den person som anser att det inte är möjligt att veta huruvida det finns någon gud, eller inte.

Benämningen används ibland för att beteckna en person som ännu inte har bestämt sig för om det finns någon gud eller ej. I strikt bemärkelse är det en felaktig användning; en agnostiker har redan bestämt sig. En agnostiker har funderat och kommit fram till slutsatsen att man aldrig kan veta om någon gud finns eller inte. Därför söker man inte kunskap om, eller kontakt med, en eventuell gud.

Ordet används vanligtvis inte heller som ett begrepp för de människor som inte omfattas av agnosticismen.

Alla agnostiker instämmer inte med ovanstående definition av agnosticism. Nedan följer några exempel på definitioner som agnostiker använder av sin tro:

  • "Man kan inte veta något om tillvarons yttersta grunder."
  • "Jag varken tror eller inte tror på Gud."
  • "Jag vet inte om det finns en gud eller inte, men det är teoretiskt möjligt att veta."
  • "Ingen människa i hela världen vet om det finns en gud eller inte, men det är teoretiskt möjligt att veta."
  • "Det är teoretiskt omöjligt att veta om det finns en gud eller inte."
  • "Frågan är felformulerad."

Man kan naturligtvis hävda att den som kallar sig agnostiker, men inte följer den inledande definitionen på denna artikel inte är agnostiker "på riktigt" (Jfr Ingen sann skotte). Samtidigt kan det tyckas att det är den som kallar sig agnostiker som har företräde för sin tolkning av vad ordet betyder. Enligt Huxley, som myntade ordet agnosticism innebar det att man inte låtsades veta något om tillvarons yttersta grunder.

[redigera] Vidare läsning

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/g/n/Agnosticism.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu