Teism

Wikipedia

Teism (av grek. theos "gud"), filosofisk eller religiös rikting som menar att det finns en transcendent och personlig Gud som som är upphovet till universum och som agerar i historien.

Ofta likställs teism med monoteism, tron på en enda Gud som i sin allmakt är skaparen av allt vara, som leder människorna och som oftast i form av uppenbarelser ger dem de grundläggande normerna för moraliskt handlande, till exempel i kristendomen, judendomen, islam och parsismen. Däremot måste man från teismen avgränsa deismen, för vilken Gud visserligen är ursprunget till allt vara men inte ingriper i världen.

I polyteismen finns ett helt pantheon med olika gudar som har olika ansvarsområden, så till exempel i grekisk, egyptisk och centralamerikansk religion. Om man med polyteistisk världsåskådning dyrkar en enda gud (till exempel stammens gud) kallas det henoteism eller monolatri. Motsatsen till teism är ateism. En religion som inte kan inordnas i detta schema är buddhismen.

Panteismen, uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta. Pandeismen är inom religionsfilosofi en kombination av panteism och deism.