Wales
Wikipedia
- För orten Wales i Massachusetts, se Wales, Massachusetts.
|
|||||
| Nationellt valspråk: Cymru am byth (kym: Wales för alltid). |
|||||
| Nationalsång: Hen wlad fy nhadau (kym: Mina fäders gamla land) (de facto) |
|||||
 |
|||||
 |
|||||
| Huvudstad | Cardiff (kym: Caerdydd) 51°40'N, 3°35'V |
||||
| Största stad | Cardiff | ||||
| Officiella språk | engelska, kymriska | ||||
| Statsskick | Konstituerande land av en unionsstat | ||||
| Monark | Elizabeth II | ||||
| Premiärminister | Rhodri Morgan | ||||
| Självständighet | ifrån slutet av romarriket till Unionsakterna 1536-1543 | ||||
| Yta - totalt |
20 779 km² |
||||
| Folkmängd - totalt (2005) |
2 935 280 |
||||
| Valuta | GBP | ||||
| Tidszon | UTC | ||||
| Topografi - högsta punkt (m ö.h.) - största sjö (km²) - längsta flod (km) |
Snowdon (Yr Wyddfa) 1 085 Lake Vyrnwy (Llyn Efyrnwy) 8 River Towy (Afon Tywi) 103 |
||||
| Nationaldag | Sankt Davids (Wales skyddshelgon) helgondag: 1 mars | ||||
| Toppdomän | .uk | ||||
| Landsnummer | 44 | ||||
Wales (kymriska: Cymru) är en delvis självstyrande riksdel och ett av de konstituerande länderna (engelska constituent countries) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Wales (med 8,5% av ytan och 5% av befolkningen), är större än Nordirland, men är ändå den minsta riksdelen efter England och Skottland på ön Storbritannien.
Innehåll |
[redigera] Namn
Det engelska namnet Wales kommer från det germanska ordet walha, som betyder främling. Samma rot finns i Vallonien, Valakiet, Cornwall och rotvälska. Cymru, det kymriska namnet, betyder ordagrant "landsmän". En hel del engelska platsnamn, till exempel Cumberland och Cumbria, är besläktade med denna benämning.
[redigera] Historia
Huvudartikel: Wales historia
Den romerska provinsen Britannia, motsvarande Wales och England, var en av det Romerska rikets keltiska provinser. När Rom föll under 400-talet invaderade germanska stammar England, och de överlevande bland den keltiska befolkningen drog sig mot Wales. Det keltiska namnet för England är Lloegr, vilket betyder det förlorade landet, medan engelsmännens ord Welsh (walesare) betyder utlänning.
Wales var ett i huvudsak självständigt rike så sent som under 1200-talet, med Llewellyn Mawr (Llewellyn den store) som främst bland furstarna. Hans sonson Llewellyn ap Gruffydd (även benämnd Llewellyn Olaf = den siste) var den siste "Prince of Wales" som inte hörde till engelska kungahuset. Han erkände Henrik III som kung, men när Henrik III dog 1272 och efterträddes av sin son Edward I vägrade Llewellyn att lyda Edward, och Wales' självständighet gick förlorad i krig 1277-1282. Edward I var den förste engelske kungen att 1301 utse sin äldste son (blivande Edward II) till "Prince of Wales", vilket skedde vid en kröning i Caernarfon. Det sista verkliga upprorsförsöket slogs ned 1409, och Wales blev genom Unionsakten av 1536 en integrerad del av England.
Under 1600-talet genomgick England med Wales en lång och invecklad maktkonflikt under vilket kungen avsattes och landet styrdes som en republik. England var under denna tid även i personalunion med Skottland, under den skotska dynastin av huset Stuart. Konflikten slutade med monarken återinsattes, men att denne förlorade makten till parlamentet. År 1707 beslutade de engelska och skotska parlamenten att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till Konungariket Storbritannien (engelska: Kingdom of Great Britain).
Den brittiske kungen var även kung över Irland och 1801 ingick man ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland administrativt delats på 1920-talet antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
[redigera] Politik
Wales lyder i likhet med England direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Wales utgör tillsammans med England ett gemensamt judiciellt och administrativt system och sedan 1955 utfärdas lagstiftning för England och Wales, medan man tidigare enbart nämnde England. Sedan 1955 är också Cardiff (Caerdydd) huvudstad i Wales.
Efter en folkomröstning upprättades Wales nationalförsamling (National Assembly for Wales) 1998. De första valen till nationalförsamlingen hölls 1999, och Labourpartiet har varit det styrande partiet på regional nivå till dags dato. Nationalförsamlingen kan inte lagstifta och inte ta ut några skatter men innebär ändå att man har en politisk församling genom vilken väljarna kan utkräva ansvar gentemot den politiska makten.
Den viktigaste administrativa indelningen i Wales är i grevskap, vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar ett landsting. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska.
[redigera] Geografi och kultur
Wales yta är c:a 20 000 km2 och har omkring 3 miljoner invånare. Huvudstad är Cardiff. Andra större städer är Swansea, Newport, Bridgend, Wrexham, Carmarthen, Llanelli, Aberystwyth, Bangor och Merthyr Tydfil. De två officiella språken är engelska och kymriska. Kymriska tillhör de keltiska språken och c:a 20% av befolkningen kan tala det.
I äldre tid hade walesarna det för keltiska folk karakteristiska tillägget till efternamnet, i Skottland "Mac" som i "Macgregor" och på Irland "O" som i "O'Reilly". Det walesiska "Ab" förbjöds av den engelske kungen, men lever kvar i namn som "Bevan", urspr. "Ab Evan".
En framträdande roll i den walesiska kulturen intas av sången.
[redigera] Övrigt
Wales är medlem i internationella fotbollsförbundet, FIFA.
