Svensktoppen
Wikipedia
| Programledare | Period |
|---|---|
| Barbro Lindström | 1962-63 |
| Carl-Uno Sjöblom | 1963 |
| Magnus Banck | hösten 1963 |
| Torbjörn Johnsson | sommaren 1964-våren 1965 |
| Gert Landin | 1965 |
| Bengteric Nordell | 1965 |
| Jörgen Cederberg | vinter-våren 1966 |
| Ulf Elfving | 8 maj 1966 - 7 jan 1973 |
| Kent Finell | 14 jan 1973 - okt 1975 |
| Kersti Adams-Ray | okt 1975 - våren 1976 |
| Pekka Langer | sommaren 1976 |
| Alicia Lundberg | hösten 1976 |
| Sven Lindahl | vintern-våren 1977 |
| Pekka Langer | sommaren 1977 |
| Gert Landin | hösten 1977 |
| Arne Weise | vintern-våren 1978 |
| Pekka Langer | sommaren 1978 |
| Åke Strömmer | hösten 1978 |
| Kent Finell | vintern-våren 1979 |
| Pekka Langer | sommaren 1979 |
| Gert Landin | hösten 1979 |
| Kent Finell | vintern-våren 1980 |
| Kersti Adams-Ray | våren 1980 |
| Kent Finell | hösten 1980 |
| Lasse Lönndahl | okt 1980 - våren 1981 |
| Janne Önnerud | våren 1981 |
| Östen Warnerbring | hösten 1981 |
| Eddie Bruhner | vintern - 13 juni 1982 |
| Jan-Erik Lundén | 13 oktober 1985 - våren 1986 |
| Janne Önnerud | hösten 1986 - våren 1987 |
| Kent Finell | hösten 1987 - 2003 |
| Annika Jankell | 2003 - |
Svensktoppen är en hitlista i Sveriges Radio som sändes för första gången 1962. Den har genom åren dominerats av visor, schlager- och dansbandsmusik, men sedan 2003 har musiken blivit "popigare".
Innehåll |
[redigera] Historia
Föregångaren till Svensktoppen var De Tio, som startades av piratradiostationen Radio Nord den 12 november 1961. Efter nedläggningen av Radio Nord togs programidén över av Sveriges Radio, där Svensktoppen började som ett inslag i programmet Svensklördag i P1 den 13 oktober 1962. Den gången befann man sig i Svärtinge Folkets hus i Östergötland och med hjälp av mentometerknappar fick publiken välja. Den första svensktoppsettan blev Midnattstango med Lasse Lönndahl. Den 10 november 1962 blev Svensktoppen ett fristående program.
Svensktoppen har under åren haft sina kritiker. Aftonbladets nöjesreporter Jan Andersson kallade programmet för musikalisk nedskräpning i början av 1970-talet och anmälde det till radionämnden. Under 1970-talet fick programmet också kritik för att, trots namnet, sånger skrivna och sjungna av medborgare i andra stater än Sverige fick vara med. Programmet kritiserades också för att bara gå ut på att marknadsföra de stora skivbolagens senaste artister.
1974 infördes en regel som sa att låtarna endast fick ligga inne i 10 veckor. 1974 infördes även bestämmelsen att både textförfattaren och kompositören till låtarna måste vara svenska medborgare. Översättningar av utländska originallåtar var alltså inte tillåtna, vilket gjorde att dansbandsmusiken började ta över listan. Denna regel ändrades i mitten av 1978, då man åter igen tillät utländska låtar i svensk översättning. Däremot skulle minst hälften av melodierna ha svenska upphovsmän.
I det tidiga 1980-talet provades olika idéer för att förnya programmet. En säsong gjorde man ett försök med att listan skulle röstas fram via vykort, vilket dock misslyckades då listan helt plötsligt dominerades av pop.
1982 lades programmet ned men återkom 1985. Däremellan sändes något som hette Skivstafetten där programledaren varje vecka besökte en familj, som då fick rösta fram den aktuella listan med fem låtar och fem utmanare. Detta program lades ned våren 1984.
När Svensktoppen åter startades upp 1985 fick man åter igen ligga hur många veckor som helst på listan, men från och med detta år måste både textförfattaren och kompositören vare svenska medborgare. Något som däremot blev nytt från och med detta år var att sånger med religiös anknytning och instrumentala melodier fick lov att vara med, vilket gjorde att exempelvis Lars Roos, Åsa Jinder och Roland Cedermark kunde vara med.
Från och med 1993 ersatte man juryn genom att inbjuda lyssnarna att rösta på melodierna via vykort (senare telefonröstning); och detta i samband med att programmet flyttades över från P3 till P4. Detta innebar att listan blev mer statisk och att dansband och dansbandssångare kom att dominera listan kraftigt. Övrig musik testades men hade oftast stora svårigheter att komma in, med undantag för populära sånger från Melodifestivalen.
2003 ändrade man åter på listans regler. Man fick nu sjunga på valfritt språk förutsatt att texten var skriven av en svensk och att den var i original (både musik & text). Jurysystemet återkom och listan blev mer musikaliskt blandad.
[redigera] Programledare
Svensktoppen har haft ett stort antal programledare, men endast två har arbetat en längre tid: Ulf Elfving och Kent Finell.
[redigera] Rekord
Den melodi som legat längst på Svensktoppen genom tiderna är Björn Skifs Håll mitt hjärta, som låg på listan i 142 veckor (2003-2006). De som legat på listan flest gånger är Sten & Stanley/Sten Nilsson. De har varit med hela 61 gånger!
Ann-Louise Hanson är den kvinnliga artist som haft flest låtar på Svensktoppen (44 st), bl a "Gammaldags musik", "Min luftballong" och "Låt inte din skugga falla här". Andra artister som haft många låtar på Svensktoppen är Sven-Ingvars, Siw Malmkvist, Hootenanny Singers, Östen Warnerbring, Lill-Babs och Lasse Berghagen.
Äldst på Svensktoppen är fortfarande 82-åriga Julia Caesar som kom in med revyvisan "Annie från Amörrka" 1967. Yngst på Svensktoppen är Anita Hegerland som låg på listan med "Mitt sommarlov" 1970.
Åren 1974-1982 fick en sång ligga max tio veckor på Svensktoppen.
[redigera] Signatur
Svensktoppens signaturmelodi var från början Det kommer en vår av Jules Sylvain med Mats Olsson och hans orkester. Under 1980-talet byttes den ut mot Fi-Gu-La med Coste Apetrea, en fri tolkning av Det kommer en vår. 2001 gick man tillbaka till den gamla signaturen igen.
