Sikhism

Wikipedia

Khanda är en symbol för sikhism. Den består av ett svärd, khanda, en chakkar samt två dolkar, miri och piri

Sikhism är en indisk religion med runt 20 miljoner utövare, de flesta i Indien men även många i Europa och Nordamerika.

Innehåll

1 Religiöst bruk
2 Historia
3 De sikhiska guruerna:
4 Se även
5 Extern länk:

[redigera] Religiöst bruk

Religionen är, till skillnad från hinduismen, monoteistisk och grundades av Guru Nanak på 1500-talet. Ordet sikh betyder lärjunge (punjabi) och man tar avstånd från kastsystemet och betonar jämlikhet. En sikh avstår från alkohol, narkotika och kött.

Den siste gurun, Guru Gobind Singh, grundade Khalsa-orden, som är en militär, men främst en religiös orden. Man brukar nämna de fem K:na;

kesh - vårdat men oklippt hår som täcks av huvudduk (keski/turban), samt skägg – symboliserar andlighet.
kanga - en kam för hår och skägg – symboliserar andlig disciplin samt hygien
kirpan - en dolk – symboliserar värdighet och självrespekt
kach - korta byxor – representerar sexualmoral och kyskhet
kara - armring av järn som bärs på höger handled – symboliserar evigheten,tron på en Gud, sikhernas gemenskap med Gud och det sikhiska medlemmarna.

En sikhisk man med turban talar i mobiltelefon

Den invigde mannen får tillnamnet singh (som betyder lejon på punjabi) och den invigda kvinnan tillnamnet Kaur (=prinsessa). Den heliga skriften heter Aad Granth och kallas även Sri Guru Granth Sahib. Guru Gobind Singh, den siste levande gurun, beslutade att han inte skulle ha någon annan efterträdare än skriften och khalsa. Aad Granth förvaras och läses i Gyllene templet i Amritsar och övriga Gurdwaras runt om världen.

Gudshuset kallas gurdwara och är i likhet med synagogan eller moskén, inte enbart ett utrymme för gudstjänst, såsom en kyrka, utan här finns vanligtvis bl.a utrymmen för studier, matsal och sovsalar för pilgrimer. I gurdwaran har man huvudet täckt och fötterna bara och rena. Ordet gurdwara betyder Guruns dörr. Man äter måltider tillsammans, sittande på golvet sida vid sida, oavsett rang eller kön eller religion, som en symbolhandling för den sikhiska jämlikhetstanken.

Sikhismen förespråkar religionsfrihet och jämlikhet mellan man och kvinna.

[redigera] Historia

Guru Nanak Dev (1469-1538) som grundade sikhismen föddes i byn Talwandi nära Lahore i dagens Pakistan. Hans far Kalu Mehta var bokhållare. Han hade också en äldre syster, Bibi Nanki som sägs ha blivit hans förste lärjunge. Han gjorde under sin livtid långa resor.

1538 utsåg han sin lärjunge Lehna till sin efterträdare. Lehna tog namnet Guru Angad Dev. Han efterträddes i sin tur av Guru Amar Das 1552. Amar Das påbjöd kvinnans jämställdhet, förbud mot sati, bruket att hustrun ska kasta sig på sin makes likbål samt påbjöd langar, vegetarianism. Amar Das hade 140 lärjungar, varav 52 kvinnor. Innan hans bortgång 1574 utnämnde han sin svärson Jetha som efterträdare.

Det Gyllene Templet i Amritsar

Jetha tog namnet Guru Ram Das. Han grundlade staden Ramdaspur, dagens Amritsar och planerade byggandet av det Gyllene Templet där.

Guru Ram Das efterträddes redan 1581 av sin yngste son Guru Arjan Dev. Denne genomförde byggandet av det Gyllene Templet och sammanställde Adi Granth till sikhernas heliga skrift.

Guru Har Gobind blev blev sikhernas sjätte guru 1604. Under hans tid byggde sikherna upp sin militära styrka och han bar själv två svärd, ett sakralt svärd och ett världsligt. Han efterträddes 1644 av sin sonson Guru Har Rai som i sin tur efterträddes 1661 av den 5-årige sonen Guru Har Krishnan. Denne efterträddes 1665 av Guru Teg Bahadur som halshöggs 1675 av mogulrikets kejsare Aurangzeb när han vägrade omvända sig till islam.

Dennes son Guru Gobind Singh blev sikhernas tionde och siste guru. Han bestämde att Guru Granth Sahib, sikhernas heliga text, skulle vara sikhernas andlige ledare i religiösa frågor för all framtid.

1713 led sikherna ett militärt nederlag mot mogulriket men detta var samtidigt försvagat och några år senare kunde sikherna kunde bygga upp ett rike. Efter Nadir Shahs invasion och återtåg samt under de följande striderna mellan mogulväldet och afghanerna satte de sig i besittning av större delen av Punjab. Från ett krigiskt religionssamfund blev de en territorial makt. De bildade tolv självständiga samhällen, misaler, med egna hövdingar. Genom den religiösa kulten sammanhölls dessa misaler till ett slags teokratisk federativrepublik.

En av sikhernas ledare, Ranjit Singh, underlade sig sedan början av 1790-talet alla sikhstaterna norr om Sutlej och grundlade ett stort rike. Efter hans död, 1839 skakades landet av inre stridigheter. Ett första krig mot britterna ledde till rikets delning (1846) och ett andra krig till dess fullständiga upplösning samt till hela Punjabs införlivande med Brittiska Indien.