Seder
Wikipedia
- För den finländska orten, se Seder, Somero kommun
| Religion |
| Abrahamitiska religioner |
| judendom - kristendom |
| islam - bahai - sikhism |
 |
| Denna artikel är del av serien om judendomen |
| Skrifter |
| Torah - Tanach |
| Mishna - Mekhilta - Midrash |
| Talmud - Jerushalmi - Bavli |
| Tosefta - Emunot vedeot |
| Mishné Tora - Moré nebuchim |
| Shulchan aruch - Mappa |
| Sefer jetzira - Bahir - Zohar |
| Haggada - Siddur |
| Helger |
| det judiska året |
| pesach - omer - shavuot |
| tisha beav - selichot |
| rosh hashana |
| jom kippur |
| sukkot - sheminí atzeret |
| simchat Torah - chanukka |
| tu bishvat - purim |
| Händelser i Livet |
| berit mila |
| pidjon habbén |
| zebed habbát |
| bar mitzva - bat mitzva |
| Gudstjänst och bön |
| Templet i Jerusalem |
| synagoga - minjan |
| Modé ani - Shema Jisrael |
| toraläsning - kaddish |
| amida - aronitiska välsignelsen |
| kiddush - birkat hammazon |
| havdala |
| Rituella yrken |
| rabbin - chazzan - daján |
| gabbaj - sofer - shochet |
| Dagligt liv |
| halacha - bet din |
| mat - kosher - shechita |
| mikvé - tevila - shabbat |
| tallit - tefillin |
| Lokala riktningar |
| sefardisk - ashkenazisk |
| italienisk (bené Roma) |
| romaniotisk |
| mizrachisk - jemenitisk |
| Beta Esrael (etiopisk) |
| Bene Israel (indisk) |
| Teologiska riktningar |
| samaritansk - karaitisk |
| chasidism - kabbala |
| ortodox |
| konservativ - reform |
| rekonstruktionistisk |
| renewal - human-etisk |
Seder (hebr. סֵדֶר [sēder] ‘ordning’) är den judiska påskmåltiden som firas den första (i diasporan den första och andra) dagen av högtiden pesach.
De olika symboliska rätterna syftar på Israels uppbrott ur Egypten. De är matza (osyrat bröd) som påminner om hur brödet inte hann jäsa, marór (bittra grönsaker, till exempel rädisor) som påminner om Israels lidande i Egypten, ättika el. saltvatten (folkets tårar), charoset ("murbruk") av riven frukt, nötter och vin som påminner om det tegel som folket fick slå åt farao)). Fyra bägare vin ingår. I ashkenazisk tradition finns det en särskild "Elias bägare" för den väntade profeten.
Under måltiden skall det yngste barnet fråga familjeöverhuvudet om innebörden av de olika maträtterna; frågor och svar ingår i den särskilda påskhaggadan. Sedermåltiden har på så sätt en undervisande funktion.
