Zohar
Wikipedia
Religion |
Abrahamitiska religioner |
judendom - kristendom |
islam - bahai - sikhism |
Denna artikel är del av serien om judendomen |
Skrifter |
Torah - Tanach |
Mishna - Mekhilta - Midrash |
Talmud - Jerushalmi - Bavli |
Tosefta - Emunot vedeot |
Mishné Tora - Moré nebuchim |
Shulchan aruch - Mappa |
Sefer jetzira - Bahir - Zohar |
Haggada - Siddur |
Helger |
det judiska året |
pesach - omer - shavuot |
tisha beav - selichot |
rosh hashana |
jom kippur |
sukkot - sheminí atzeret |
simchat Torah - chanukka |
tu bishvat - purim |
Händelser i Livet |
berit mila |
pidjon habbén |
zebed habbát |
bar mitzva - bat mitzva |
Gudstjänst och bön |
Templet i Jerusalem |
synagoga - minjan |
Modé ani - Shema Jisrael |
toraläsning - kaddish |
amida - aronitiska välsignelsen |
kiddush - birkat hammazon |
havdala |
Rituella yrken |
rabbin - chazzan - daján |
gabbaj - sofer - shochet |
Dagligt liv |
halacha - bet din |
mat - kosher - shechita |
mikvé - tevila - shabbat |
tallit - tefillin |
Lokala riktningar |
sefardisk - ashkenazisk |
italienisk (bené Roma) |
romaniotisk |
mizrachisk - jemenitisk |
Beta Esrael (etiopisk) |
Bene Israel (indisk) |
Teologiska riktningar |
samaritansk - karaitisk |
chasidism - kabbala |
ortodox |
konservativ - reform |
rekonstruktionistisk |
renewal - human-etisk |
Zohar (hebreiska זֹהַר Zohar, "strålglans") år en medeltida judisk text, troligen skriven av Mose de Leon i Kastillien på 1200-talet. Den räknas som den viktigaste boken om kabbala och enligt den kan guds tänkande endast uttryckas i negationer. Zohar kan enklast beskrivas som en slags bibeluttolkning, en djuptolkning och utläggning av de 5 Moseböckerna, sorterad efter veckovisa läsningar.
Den upphovsteori som omfattas generellt av anhängare av Kabbala är att Zohar är skriven mycket tidigare, närmare bestämt under 100-talet av den i Talmud omnämnde Simeon-ben-Jochai. I det fallet var Mose de leon snarare en utgivare, editor av Zohar.