Ronald Reagan

Wikipedia

**Ronald Reagan**

Nummer:	40:e presidenten
Vicepresident:	George H.W. Bush
Ämbetsperiod:	20 januari 1981 – 20 januari 1989
Företrädare:	Jimmy Carter
Efterträdare:	George H.W. Bush
Födelsedatum:	Måndagen den 6 februari 1911
Födelseplats:	Tampico, Illinois, USA
Dödsdatum:	Lördagen den 5 juni 2004
Dödsplats:	Bel Air, Los Angeles, Kalifornien, USA
Hustru:	Nancy Reagan
Politiskt parti:	Republikanerna

Ronald Wilson Reagan, född 6 februari 1911, död 5 juni 2004, var USA:s president 1981–1989 och guvernör i Kalifornien 1967–1975. Innan han blev politiker arbetade han som badvakt, sportkommentator, skådespelare och fackförbundsordförande.

Reagan vann stort över sittande presidenten Jimmy Carter i valet 1980. I och med den segern fick USA sin första konservativa president under efterkrigstiden. Ronald Reagans presidentskap är på många sätt en grundstomme för Republikanernas och de konservativas dominerande ställning i USA idag. 1984 blev Reagan återvald i en jordskredsseger (49 av 50 delstater) över demokraten Walter Mondale.

Reagan var en mycket populär president och ligger alltid högt upp i undersökningar. Han kallas ofta The Great Communicator för sin förmåga att uttrycka känslor och idéer på ett personligt sätt. Politiken han förde mot Sovjetunionen anses av många vara en stor anledning till kalla krigets slut.

Reagan dog 93 år gammal i sitt hem i Bel Air i Kalifornien 2004, efter ett decenniums kamp mot Alzheimers sjukdom.

Innehåll

1 Uppväxt och tidig karriär
- 1.1 Hollywood
- 1.2 Familj
2 Tidig politisk karriär
3 Guvernörstiden
4 Presidentvalskampanjer
5 President Reagan
- 5.1 Utrikespolitik
- 5.2 Popularitet och kritik
6 Tillbakadragande och död
7 Kuriosa
8 Bibliografi
9 Filmografi (urval)
10 Externa länkar

[redigera] Uppväxt och tidig karriär

Ronald (vita kläder) och hans äldre bror Neil samt föräldrarna Jack och Nelle Reagan. (ca 1916-1917)

Ronald Reagan föddes den 6 februari 1911 i den lilla staden Tampico i Illinois, USA. Han var den andra sonen till John "Jack" Reagan och Nelle Wilson. Släkten Reagan härstammar från Irland.

Reagans ungdomsår var oroliga; fadern Jack hade alkoholproblem och familjen tvingades flytta runt mycket. 1920 bosatte sig familjen permanent i Dixon i delstaten Illinois, en stad som anses vara Reagans hemstad.

Mellan 1927 och 1934 sommarjobbade Reagan som badvakt för att betala studierna vid Eureka College. Han tillbringade mycket tid på kringaktiviteter, framför allt sport, vilket gjorde att betygen inte var så lysande. När Reagan senare blev världens mäktigaste man, USA:s president, skämtade han: "Än i dag undrar jag vad jag kunnat bli om jag pluggat lite hårdare".

Under skolåren fick Reagan många goda vänner, även om mycket få personer någonsin kommit honom riktigt nära. Han utvecklade också en historieberättar -och skådespelartalang, något han fick nytta av i sitt jobb som sportkommentator i radio (en gång improviserade Reagan matchspel under ett strömavbrott).

[redigera] Hollywood

1937 var Reagan i Hollywood för att kommentera en basebollmatch. Han bestämde sig då för att på en provspelning för en film. Folket på Warner Brothers blev mycket imponerade av hans klara röst och goda fysik och gav honom ett kontrakt. Trots detta fick Reagan endast vara med i B-filmer. Filmen Bedtime for Bonzo, där han spelade tillsammans med en apa, har senare används av hans motståndare för att förlöjliga honom.

Ronald och Nancy Reagan (1952)

Efter attacken mot Pearl Harbor 1941 kallades han in i armén, men på grund av sin nedsatta syn fick han endast arbeta med att göra militära informationsfilmer.

På 1950-talet var kriget slut och Reagan började arbeta med TV. Programmet hette General Electric Theater och riktade sig till arbetarklassen och medlemmar i fackförbund. När programmet lades ner 1962 hade Reagan lärt sig mycket om arbetarklassen, vilket senare ledde till fenomenet "Reagandemokrater". Reagan var även under denna tidsperioden ordförande i skådespelarfackförbundet, SAG. Det anses allmänt att det var under tiden i fackförbundet som hans starka antikommunism utvecklades.

[redigera] Familj

Reagan gifte sig med skådespelerskan Jane Wyman den 26 januari 1940. De fick ett barn tillsammans, Maureen, och adopterade ett, Michael. Den 26 juni 1947 fick Jane en för tidigt född dotter som avled vid födseln. De kallade henne Christine. Ronald och Jane skilde sig året därpå, 1948. Den 4 mars 1952 gifte han om sig med en annan skådespelerska, Nancy Davis. De fick två barn tillsammans, Patti (eg. Patricia) och Ron (eg. Ronald jr). Ronald och Nancy levde ihop ända till hans död år 2004.

[redigera] Tidig politisk karriär

Reagan var från början demokrat och stödde sin favoritpresident, Franklin D. Roosevelt. Reagan var en stark antikommunist och arbetade aktivt under SAG-ordförandeskapet för att kommunister inte skulle få inflytande över Hollywood. Han ansåg att Republikanernas politik var bättre för att bekämpa kommunismen och stödde republikanerna Dwight D. Eisenhower 1952 och Richard Nixon 1960. Reagan var trots detta fortfarande medlem i det Demokratiska partiet.

Reagan hade många politiskt kunniga, konservativa vänner, något som ledde till långa debatter mellan dem. Reagan blev mer och mer konservativ och lämnade tillslut Demokraterna. 1964 sändes det numera legendariska Reagan-talet A Time for Choosing, som var ett kampanjtal för den konservativa republikanen Barry Goldwater som ställde upp i presidentvalet. Talet flyttade fram Reagans positioner inom republikanerna och konservativa kretsar, och gjorde honom till en konservativ symbol. Som ett resultat därav bildades en opinion bland konservativa republikaner i Kalifornien, att Ronald Reagan borde ställa upp i guvernörsvalet 1966. Något Reagan själv var skeptisk emot, eftersom han inte trodde sig ha någon chans att vinna.

[redigera] Guvernörstiden

Nummer:	33:e guvernören av Kalifornien
Ämbetsperiod:	1966–1975
Företrädare:	Pat Brown
Efterträdare:	Jerry Brown
Parti:	Republikanerna
Vice-guvernör:	Robert Hutchinson Finch, Ed Reinecke, John L. Harmer

Genom att samla en koalition av konservativa republikanerna och högerdemokrater, lyckades Ronald Reagan vinna guvernörsvalet i Kalifornien 1966. Han återvaldes 1970.

Under sin ämbetstid stoppade Reagan all nyanställning av statstjänstemän, höjde skatten (för att balansera budgeten) och började arbeta med en ny välfärdsreform. Han motsatte sig också bygget av en damm som skulle driva bort indianer från sina hem.

Vid ett tillfälle skickade Reagan 2 200 soldater till en urartad demonstration vid University of California för att visa att han inte lät sin politik påverkas. Han förklarade: "Om det krävs ett blodbad, låt oss få det överstökat. Inga fler eftergifter." Detta var efter att Kaliforniens universitets under flera års tid skakats av upplopp, våldsamma demonstrationer och vandalisering.

Han valde att inte ställa upp i nyval igen 1974.

[redigera] Presidentvalskampanjer

Reagan sökte nomineringen som republikanernas presidentkandidat 1968 i en hastigt ihopkastad kampanj emot Richard Nixon, men drog sig tidigt ur och ställde sig bakom Nixon. Han ställde upp igen 1976 emot sittande republikanska presidenten Gerald Ford men förlorade primärvalet med mycket liten marginal. Men den kampanjorganisation han på så sätt byggt upp, kom att vara avgörande vid republikanernas primärval 1980, då han till slut fick nomineringen.

Presidentvalskampanjen kom i skuggan av Irankrisen (Irans regering höll 66 amerikaner som gisslan). Sittande president Jimmy Carters oförmåga att lösa krisen kan vara en avgörande faktor till att han förlorade mot Reagan. Det påstås av somliga att Reagans kampanjchef William Casey ordnade ett avtal med de iranska myndigheterna om att inte frige gisslan förrän efter valet i november 1980, och på så sätt missgynna Carter. Dessa påstående har inte undersökts närmare [1]. /iranhstgcrss80 Till Carters nackdel låg också att den amerikanska ekonomin var i riktigt dåligt skick, framförallt var inflationen skyhög. Därtill fanns det en allmän känsla av desillusion gentemot politiken efter Watergate-skandalen, och känsla av otillräcklighet efter kriget i Vietnam. Ronald Reagan med sin konservativa ekonomiska politik, sin framtidstro och sina traditionella värderingar blev en motpol till allt detta.

Reagans siffror ökade markant efter TV-debatterna. Reagan, som var mycket van att stå framför kameran, talade med sin förtroendeingivande röst och kom med numera klassiska repliker som "There you go again..." och "Are you better off today than you were four years ago?".

1984 vann Reagan valet med en jordskredsseger (49 av 50 stater) över Walter Mondale. Att segern blev så stor är förmodligen ett resultat av fenomenet Reagandemokrater, (demokrater som röstade på republikanen Reagan).

[redigera] President Reagan

President Reagan och vicepresident George H W Bush (1984)

Den 20 januari 1981, vid rekordhöga 69 års ålder, steg Ronald Reagan in i Vita huset. Reaganadministrationen kan kort beskrivas som:

Konservativ
Antikommunistisk
För skattesänkningar
För mindre offentlig sektor (dock ej militärt)
För större individuell frihet
Villig att underlätta för företag genom minskad byråkrati
Beredd att använda våld för att skydda USA:s intressen
Hårdare tag mot brottslighet
Statsmaktens tryck på evangikala kristna grupper lättat

Endast månader efter installationen, den 30 mars 1981, utsattes Reagan för ett mordförsök. Trots att han var nära att dö skämtade han med läkarna; "Hoppas att ni alla är republikaner". Några dagar efter operationen hittade en sjuksköterska Reagan liggande på golvet; han hade spillt lite vatten som han försökte torka upp. Saker som denna och att han förlät attentatsmannen, John Hinckley, säger en del om Reagan som person.

Den största frågan under Reagans första mandatperiod var den dåliga ekonomin. För att förbättra ekonomin sänkte man skatterna i hela landet. Avsikten var att medborgarna och företagen skulle få mer pengar att spendera på att köpa saker och investera i nya projekt. Detta i sin tur skulle leda till ökad produktivitet, fler jobb och i slutändan en stark och bra ekonomi. Inflationen var också ett problem. För att lösa det höjde man räntorna avsevärt, vilket gav goda resultat, men ledde till minskad popularitet under den aktuella perioden 1981-1982.

Skattesänkningarna finansierades delvis av nedskärningar i välfärdsprogrammen, vilket ogillades av många och endast några år senare drog Reagan tillbaka en del av skattesänkningarna.

Med undantag av en recession 1981-1982 så var det högkonjunktur i USA under Reagans tid som president. Arbetslösheten och inflationen sjönk stadigt samtidigt som BNP:n växte. Allt med ekonomin var positivt, förutom en sak: budgetunderskottet, vilket hade tredubblats 1989. Orsaken till detta var Reagans massiva expansion av försvaret. Många anser dock att det var ett litet pris som man fick betala för ett fredligt slut på kalla kriget.

Reagan var en konservativ kristen och har ofta kritiserats för att inte engagerat sig i homosexuellas rättigheter, och framför allt inte agerat snabbt nog på HIV-AIDS epidemin. Som konservativ var han även emot aborter, med argument som "vem har rätten att ta ett liv" och "jag noterar att alla som är för aborter redan har fötts".

Reagans andra mandatperiod dominerades av utrikespolitiken. När hans tid i Vita huset var över den 20 januari 1989 var inflations -och arbetslöshetsproblemen lösta. Trots detta hade klyftorna mellan rika och fattiga ökat.

[redigera] Utrikespolitik

Reagan och Michail Gorbatjov 1985

Reagan var en stark antikommunist och kallade Sovjetunionen för bland annat "ondskans imperium". Trots detta blev han på ett personligt plan vän med Michail Gorbatjov, som Reagan ansåg vara annorlunda från tidigare sovjetiska ledare, villig att förändra.

Reagans mål var att få slut på Kalla kriget genom att vinna det. Reaganadministrationen introducerade "fred genom styrka", en 3-stegsplan som gick ut på följande:

Ekonomiskt - minimera Sovjetunionens tillgång till högteknologi och resurser samt försämra Sovjetiska varors värde på världsmarknaden.
Militärt - expandera USA:s militär, vilket innebar en starkare förhandlingsposition och tvingade samtidigt Sovjet att också öka sina försvarsutgifter. (Reagans företrädare hade skurit ner i försvaret).
Stöd - USA stödde flera anti-sovjetiska motståndsrörelser, bland annat Mujahedin i Afghanistan (inklusive Usama bin Ladin, som tackade USA för hjälpen att besegra kommunisterna).

Reagan och Margaret Thatcher, 1986

Sovjetunionens kommunistiska system klarade inte dessa påtryckningar, vilket, hävdar många, var en viktig orsak till att det kollapsade. Ronald Reagans främsta allierade under kalla kriget var Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher.

En annan kontroversiell grupp som fick stöd av Reaganadministrationen var gerillarörelsen Contras, som bekämpade den socialistiska regimen i Nicaragua. 1986 fälldes USA i Internationella domstolen i Haag för brott mot internationell lag då man stödde Contras i kriget mot Nicaraguas regering genom att minera hamnar i landet. Man stödde även grupper som (tillsammans med Röda khmererna) stred mot den Vietnam-installerade Kambodja-regeringen (Folkrepubliken Kampuchea). I Angola finansierade Reaganadministrationen UNITA-gerillan. Reagans passivitet till apartheidregimen i Sydafrika fick hård kritik av många afroamerikaner. Men det var svårt för USA att kritisera apartheid då USA och Sydafrika stod på samma sida i det angolanska inbördeskriget mot den socialistiska regimen som stöddes av Sovjet. Man var också rädd att Sydafrika, med sina stora naturtillgångar, skulle falla för kommunismen. I Latinamerika stödde man högerdiktaturer i flera länder: El Salvador, Honduras, Panama, Colombia och Guatemala.

När den polska regeringen i slutet av 1981 förtryckte fackföreningen Solidaritet som styrdes av Lech Wałęsa, införde Reagan ekonomiska sanktioner mot Polen och CIA stödde fackföreningen med pengar.

1983 kunde en Sovjet-vänlig regim ta makten i det lilla landet Grenada genom en statskupp, och med stöd av Sovjet sades de planera att bygga en flygbas. USA svarade med en framgångsrik invasion av Grenada. Snart kunde val hållas och en USA-vänlig regering röstas fram. Invasionen fick till en början skarp kritik, men detta tystnade efteråt.

USA blev också indraget i Iran-Irak-kriget, där man kom att stöda "den det gick sämst för", det vill säga Irak och Saddam Hussein med vapen, information och civila nödvändigheter (Iraks vapen kom dock i huvudsak från andra länder).

Reagan-administrationen involverade sig också i olaglig handel med fienden Iran. Flera amerikaner hölls som gisslan i Libanon och USA hoppades på att Iran skulle kunna övertala gisslantagarna att släppa dem. Därför började USA i hemlighet leverera vapen till Iran. Reagan nekade först till detta, vilket ledde till en skandal känd som Iran-contras-affären.

Reagan förespråkade Strategic Defense Initiative-programmet (Star Wars), vilket gick ut på att bygga en rymdbas kapabel att skydda USA mot kärnvapen- och missilattacker. Om det hade lyckats skulle SDI ha rubbat terrorbalansen, vilket oroade Sovjet. Vid flera toppmöten förslog Gorbatjov att USA skulle lägga ner satsningen men Reagan vägrade. Programmet blev dock aldrig verklighet.

[redigera] Popularitet och kritik

Reagan ger sitt berömda tal vid Berlinmuren där han ger uppmaningen "Tear down this wall!" till Gorbatjov (1987) (se även: Riv denna mur)

Ronald Reagan var en mycket populär president och ligger alltid högt upp i undersökningar. Han kallas ofta för "The Great Communicator" för sin förmåga att uttrycka känslor och idéer på ett personligt sätt, även under mer formella sammanhang. Skådespelar-, radio -och TV-tiden har naturligtvis bidragit till detta. Andra smeknamn inkluderar: "The Gipper", "Ronnie", "Teflonpresidenten", "Dutch" och hans kodnamn "Rawhide".

Reagan är också välkänd för sin humor, speciellt de kvicka, korta replikerna som till exempel: Journalist: "Du har skyllt problemen på demokraterna, men har inte du en del av skulden också?" Reagan: "Jo, eftersom jag var en demokrat i många år". Han var också en mycket skicklig historieberättare. Se videoexempel. Reagan beskrivs av många som en mycket optimistisk man.

Den största kritiken mot Reagan kom efter Iran-contras-affären, där han först förnekat den helt, med sedan övergått till att han inte kände till den. Det senare är förmodligen sant. Många menar också att Reaganadministrationens rädsla för kommunism och stöd av antikommunister gick för långt. De stödde bland annat Pinochet och fördömde Nelson Mandela som en kommunistisk terrorist. På senare år har även stödet av Saddam Hussein och Usama bin Ladins kommunistmotstånd blivit kontroversiellt.

Reagan blev även kritiserad för att vara dum, ofta på grund av felsägningar och hopblandningar (kallade vid ett tillfälle prinsessan Diana för prinsessan David). Detta beror förmodligen på att han var i ett tidigt stadie av Alzheimers sjukdom.

2005 blev Reagan framröstad till den mest framstående amerikanen genom tiderna. [2]

[redigera] Tillbakadragande och död

Efter nyvalde president George H W Bushs installation den 20 januari 1989 flyttade Reagan med sin fru Nancy till deras nyinköpta hus på Saint Cloud Road i Bel Air i Los Angeles, Kalifornien. Villan, värd flera miljoner dollar 1989, anskaffades med hjälp av Reagans gamla vänner och finansiärer i södra Kalifornien.

Den 5 november 1994 publicerades ett handskrivet brev till nationen där han meddelade att han led av Alzheimers sjukdom. Han drog sig därefter undan från offentliga framträdanden (ett av hans sista var att närvara vid Richard Nixons begravning i april samma år). Under hans sista levnadsår fick Secret Service-agenter ofta påminna honom om att han en gång var president.

Ronald Reagan dog av lunginflammation den 5 juni 2004 i sitt hem i Bel Air. Han blev 93 år och 120 dagar, då ett åldersrekord bland amerikanska presidenter. Den 12 november 2006 slogs detta rekord av Gerald Ford.

På hans statsbegravning blev han hyllad av många, till exempel:

"Vi har en ledstjärna som Ronald Reagan aldrig hade; vi har hans exempel" — Margaret Thatcher

"Jag lärde mig mer av Ronald Reagan än av någon annan jag träffade i mitt offentliga liv" — George H. W. Bush

[redigera] Kuriosa

Ett felaktigt rykte menar att Reagan var påtänkt som huvudrollsinnehavare i Casablanca. I själva verket var Reagan då uttagen till armén och filmade inte. [3]