Quetzalcóatl
Wikipedia
Quetzalcóatl var och är som Kukulcán en central gestalt hos mayafolket i Mexiko.
Aztekerna betraktade Quetzalcóatl som den högste guden, sin anfader och civilisationens grundläggare. Han kan möjligen härledas till en historisk gestalt som levde omkring 900 f.Kr..
I berättelserna om honom lämnar han staden Tula som han själv grundat och färdas över kontinenten till dess han når Mexikanska bukten. Där försvinner han ombord på en flotte byggd av ormar och enligt en version ska han också ha bränt sig själv till döds. I mayakonsten framträder Quetzalcóatl som en befjädrad orm omgiven av en solskiva och eldslågor. Mayafolket trodde att han skulle återvända till dem en dag för att frälsa dem.
När den spanske conquistadoren Hernán Cortés landsteg i Mexiko trodde indianerna att han var Quetzalcóatl. Enligt legenden skulle Quetzalcóatl återvända vid den tiden på året och vara svartklädd. Hernán Cortés landsteg på långfredagen 1519 och var, som seden bjöd på den tiden, just svartklädd. Att Cortez sågs som en gud hjälpte honom, när han besegrade Centralamerikas indianer och Aztekerna.