Psykopati
Wikipedia
Psykopati (från grek. psyche "själ", "liv" och pathos "lidande") är en personlighetsstörning som karaktäriseras av en brist eller total avsaknad av grundläggande sociala känslor, som medkänsla och empati, samt en stark ovilja att underordna sig samhällets regelsystem. Personer med psykopati är utpräglat egoistiska utan inslag av narcisstiska neurotiska drag. En narcissistisk person är helt självupptagen med sig själv, iakttar alltid sig själv, sin kropps alla funktioner och hinner aldrig ägna sig åt någon annan person. En psykopats självupptagenhet består i att han är intresserad av andra människor i den mån han kan se någon nytta av engagemanget för egen del. En person med psykopati kallas psykopat, ett begrepp som ofta missbrukas i vardagen och används som slanguttryck för människor som gör fel mot andra. Psykopati har, trots bred användning som term inom psykiatri, ingen benämning i DSM-IV-TR eller ICD 10. Istället dras liknelser till antisocial personlighetsstörning och dissocial personlighetsstörning.
Tillståndet diagnostiseras numera ofta efter Robert D. Hare's PCL-R. I de allra flesta fall där tillståndet kan konstateras bedöms sällan personen som "sjuk" i enlighet med FN:s definition av begreppet "sjuk" och "sjukdom". En brist på vilja att underordna sig det rådande samhällets regelsystem behöver ju i sig inte vara ett handikapp. Den enskilde själv behöver inte alls lida av sitt tillstånd eller uppfatta det som ett handikapp att inte bekymra sig alls över att andra människor i omgivningen lider av att bli manipulerade, utnyttjade och provocerade. För att de psykopatiska dragen ska betraktas som en sjukdom bör personen ifråga ha nått över ett bestämt mätvärde i psykologisk testning av olika personliga egenskaper och därtill utgöra en fara för sig själv och/eller andra människors liv och hälsa. Även om en person uppfyller dessa krav på mätvärden och får diagnosen av en psykiatriker innebär det inte att personen ifråga anses så djupgående störd att han eller hon kan anses vara så "sjuk" att han eller hon ska undgå ansvar för svåra brott och grovt kriminellt beteende. Psykopaten vet nämligen väl att reglerna finns och kan välja att följa dem eller välja att inte följa dem. I det manipulativa draget ligger en utpräglad uppfattning och uppskattning hos den enskilde, att om han begår ett brott så kan han eller hon undgå straff genom att även lyckas manipulera rättspsykiatriker och rättssystemet.
Innehåll |
[redigera] Beteende
Robert D. Hare beskriver psykopater som "Mänskliga rovdjur som använder charm, manipulation, provokation och våld för att kontrollera andra och tillfredsställa sina egna själviska behov. Med en brist på samvete och medkänsla för andra, tar de kallblodigt vad de vill ha och gör som de själva vill, och bryter mot sociala normer och förväntningar utan den minsta skymt av skuld- eller ångerkänslor"
Psykopatens karaktär i allmänhet mycket manipulativ. Enligt dagens psykiatriska vetenskap anses psykopati vara ett obotligt karaktärstillstånd. Omgivningens och vårdens uppgift blir därför att lära psykopatdrabbade att hantera sig själva på ett sätt så att de inte skadar andra eller sig själva. Det är med andra ord omöjligt för en psykopat att utveckla till exempel empati, även om psykopaten kan lära sig att kontrollera eller begränsa sitt manipulativa och egoistiska beteende. Eftersom psykologiska egenskaper är abstrakta kan det vara mycket svårt att iakkta, förstå och klarlägga tillståndet. Att "bot" saknas för det är helt jämförbart med att en person som föds färgblind inte kan "botas" och läras att se färgerna han är blind för. Däremot kan han lära sig att hantera sin färgblindhet så att hans vardag fungerar utan att hälsan påverkas. Psykopater kan på motsvarande vis lära sig att andra människor har känslor och uppfattningar, som han måste ta hänsyn till för att han inte själv ska råka illa ut och för att hans eget liv ska fungera mer glädjefullt och harmoniskt. De psykopater, som inte kan hantera sin personlighetsstörning, kan vara mycket farliga för sina medmänniskor och samhället, utöver den tragik deras eget liv ofta är förknippat med. De till synes många gånger väletablerade psykopaterna kan klara att i arbetslivet följa normer, regler och lagar åtminstone på ett ytligt plan. Däremot kan familjelivet vara en etablerad katastrof med partners som falllit för charmen, skrivit alla sina ägodelar till den store charmören och leva mer eller mindre i daglig skräck för nya hot eller utövat våld. Psykopatitillståndet är inte klassindelat utan finns i alla socialgrupper och är väl förenligt med högre studier, även om den drabbade kanske inte alltid är duktig på att fullfölja sina studier utan ofta studerar på låg nivå för att sedan manipulera sig till oförtjänt höga nivåer i arbetslivet. Detta leder ofta till ombytlighet på arbetsmarknaden med många kortare anställningar.
[redigera] Tidiga tecken
Det är mycket osäkert att psykopati enbart utgår från sociala omständigheter i barndomen. De som arbetar med denna kategori människor är numera eniga om att en medfödd benägenhet, eller skörhet, för utvecklingen av tillståndet finns. Redan i tidig barndom, i förskoleålderna eller tonår, kan tecken på psykopati upptäckas i barnens avvikande beteende. Dessa barn kan vara utpräglat dåliga att fungera i grupper, vara synnerligen elaka mot sina anhöriga och grymma mot mindre barn och djur. Ofta får föräldrarna besked om att barnen stulit eller snattat. I den mån tillståndet är ärftligt, så innebär barnets beteende kanske inte något direkt avvikande i den egna familjen, utan barnets föräldrar kan ha direkt svårt att förstå att barnets beteende inte är ett normalt beteende för barn. Om den ena föräldern själv är psykopat, så bryr han eller hon sig inte så mycket om ifall det egna barnet slår grannens barn eller klasskamrater. Om föräldern får rapport om att barnet stulit eller slagit sönder, så blir föräldern möjligen arg för att skolan ringer och stör. Talas det med barnet om saken så är det rapporten och störningen föräldern blir arg över. Inte stölden eller förstörelsen.
Barn med starka psykopatiska karaktärsdrag tycks ofta immuna mot bestraffningar och inget verkar förändra deras oönskade beteenden. Indragning av veckopeng kan leda till att dessa barn skaffar egna pengar genom att stjäla. Utegångsförbud leder till rymningar. Fysisk bestraffning, som fortfarande är tillåtet i många länder, kan dessa barn inte förknippa med de fel de begick själva bara en kort stund tidigare och som de strax bestraffas för. De uppfattar inte reglerna som giltiga för sig, även om de förstår att reglerna finns och deras betydelse. Utegångsförbud betyder för dessa barn att det är förbjudet att gå ut, men om barnet kan gå en annan väg och så komma ut så går det ut den vägen istället. Förr eller senare ger barnens föräldrar ofta upp, och de negativa beteendena förvärras då barnen med detta uppfattar det som att det inte finns några gränser för deras rättigheter. Det bör noteras att psykopatidiagnosen normalt inte ställs på barn eller tonåringar, då psyket fortfarande är under uppbyggnad och barnens omogna känsloliv normalt är mer eller mindre väl balanserat. Däremot kan det noteras att de vuxna, som i vuxen ålder får diagnosen, haft dessa beteenden redan som barn.
Psykopati är inte förknippat med intelligensdefekter och barnen kan mycket väl vara allt från normalbegåvade till väl begåvade och ha lätt för sig i skolarbetet, som de kan koncentrera sig väl på. De problem barnen drabbas av i skolan är en följd av deras självöverskattning och de misslyckas ofta med att slutföra skolutbildningen till följd av att de helt enkelt struntar i skolan med hänvisning till att de alltid kan klara sig ändå. De lär sig att läsa och räkna duktigt, men besvärar sig inte med att delta i prov eller utföra de hemarbeten som krävs för att de ska få betyg. Vuxna människor med psykopati kan var väl utbildade med avlagda examina inom olika yrkesområden men har oftast svårt att etablera sig stadigt inom sina yrkesområden på grund av sina sociala svårigheter.
[redigera] Psykopati
Psykopati är en sedan länge känd personlighetsstörning. Gunnel Näslund beskriver texter ur Bibelns Moseböcker, som handlar om hur man ska hantera människor med psykopateiska drag. Vanligen indelas denna grupp människor i den icke-kriminellt belastade respektive den kriminellt belastade typen. De senare avslöjar sig genom att tidigt utöva våld och begå brott, för omgivningen lätt iakttagbara personlighetsdefekter som samhället senare kan gripa in mot. Men en för andra människor farlig kategori är psykopater som rör sig inom lagens gränser i sina manipulativa på gränsen till brottslinga gärningar. Deras normalbegåvning och intelligens hjälper dem att arrangera sina handlingar så att aldrig kan avgränsas från det samhälle där de topprider lagar och regler, och för egen vinning kan få brott att se ut som om offren själva begått mot sig själva. Näslund beskriver till exempel "Sol- och vårarna" som erbjuder kärlek till ensamma män och kvinnor, som inom en relativt kort tid brukar ha förlorat hela sin förmögenhet och alla sina tillgångar samt sin charmerande partner, som snabbt förflyttat sig till nästa offer.
Diagnosen, som inom psykiatrin är väl dokumenterad och inte lämnar så många frågetecken hos de psykiatriskt verksamma, används av lekmän som ett slags skällsord för envar som begått brott. En stor skillnad mellan en icke-psykopatisk och en psykopatisk brottsling är dock att den sistnämnde är oförmögen att ångra sitt brott, att uppleva skuldkänslor för att han begått brott och i händelse han blir överbevisad om att det är så att hela världen vet att det är han som har bestulit, rånat eller mördat någon med en axelryckning utan blygsel kan säga att "ja, ja, okej det var jag som tog, ordnade eller råkade döda honom eller henne, men ...". En psykopat erkänner inga fel med ett undantag; när det kan leda till egen vinning. Om en psykopat är överbevisad om skuld och ansvar för ett brott så kan han erkänna och be om ursäkt samt säga att han inte menade så illa som det råkat bli, han kan rent av gråta inför offren och beskriva olika omständigheter som kan förklara hur han närmast tvingats begå de handlingar som lett till katastrofen för andra. Ett exempel är den så kallade Hagamannen, som även efter sedan han överbevisats om sina våldtäkter förklarat att han begick den sista våldtäkten i december 2005 "för att hon bet mig i pekfingret och allt blev svart för mig", han är ledsen att hon blev så illa skadad och han satt inför rätten och bad offren om "ursäkt". Han har anmält media till Pressombudsmannen då han anser sig ha blivit lidande av att allmänheten fått kännedom om vem han är.
Andra exempel är Lasermannen, som beskrivit sin barndom för att på så vis väcka medkänslor för honom och hans situation i fängelset, för att vinna mer mark som mer frigång eller benådning. I hög grad har han gjort sin mamma ansvarig för sitt beteende som vuxen. Notoriska bedragare förläggre ofta ansvaret hos sina offer. Vill den sol- och vårade inte låna ut mer pengar eller pantsätta sin lägenhet för att Raskenstam ska kunna göra en lönsam bilaffär så kan psykopaten få offret att känna sig snål och usel. Med mångårig träning, sen barndomen, ser han rakt i ögonen på offren och ljuger dem fulla. Den ursprungliga lögnen ändras lätt till en ny vid behov.
Lögn, manipulationens grund, är psykopatens vardagliga verktyg och den kan återanvändas utan blygsel eller skamkänsla. Blir lögnen avslöjad är alltid felet andras eller på sin höjd ett minnesfel. Följdlögn blir oftast trodd då den utsägs med all den charm och övertygelse som psykopaten har. Samvete och ånger som styr andra människor saknas ofta helt hos psykopaten, i stället används andras samvetsömhet för att styra andra mot sina egna mål och syften. Andra är verktyg för psykopatens verksamhet.
Ljugandet och manipulerandet är ett vardagligt och alldagligt handlande i psykopatens liv. Men det som först ger ett intryck av ett perfekt liv, ett perfekt arbete, en perfekt individ och en lycklig vardag är ofta kaotiskt. Allt det ytliga arrangerandet av perfektionism, kan ses som delar av vad psykopaten brist på djupare själsliga dimensioner. Behöver han något så skaffar han det som ytligt sett behövs för att få det, varför lagar ofta kan behöva överträdas. Önskar han en vacker bil och har sett att en person som äger en sådan bil har pengar och snygga kläder, så skaffar psykopaten detta. Inte genom studier, arbete och idogt sparande. Han lånar pengar och en fin kostym och förför bilhandlaren genom att bete sig som om det finns överfulla bankkonton att ösa ur. För att komma över pengar att leva av, när jobben förloras, när det inte finns några vänner kvar och lånemöjligheterna har upphört så går psykopaten obekymrat vidare till bättre affärsområden med nya bekanta och nya lånemöjligheter. Typiskt för psykopaten är att han inte saknar forna vänner, gamla arbetskamrater eller tidigare familjer.
En psykopat behärskar sin omvärld genom isolera offren från omgivningen. Han kan njuta av sitt övertag i denna isolering så länge inget av hans gamla offer kan avslöja honom. Men psykopaten är inte som den sadistiskt lagde våldtäktsmannen en person som njuter av att skada andra och att ha makt över andra. Psykoapaten förstår helt enkelt inte att han skadar andra känslomässigt. Objektivt ser han att en medmänniska gråter och har lärt sig att det beror på att denne är ledsen, men det berör inte psykopaten som själv bara gråter om det behövs för stundens sociala krav, för att lindra en dom i domstol, för att få föräldrar att tro att det är pojken på sjukhuset som skadat den gråtande sonen och inte tvärtom eller för att få en ruinerad och godtrogen kvinna att stanna i ett kaotiskt äktenskap tills några "smärre problem i affärslivet löst sig". För psykopaten själv är hans sätt att leva oklanderligt och rätt, ånger finns inte då det rätta kan ju inte ångras och det rätta är det som är tillfredsställande för psykopaten själv.
De flesta psykopater är män, men kvinnor med psykopati finns. Män som faller för en kvinnlig psykopat, luras, bedras, lämnas känslomässigt trasade och ruinerade. Dessa kvinnor blir sällan avslöjade då traditionen i vår kultur ställer krav på män att lätt avslöja och avfärda dessa kvinnor. Det anses i vår kultur att det är omanligt att luras av kvinnor. Skamkänslan hos de av kvinnliga psykopater lurade männen, leder därför till att han döljer och gömmer undan det han utsatts för, för att inte betraktas som en svag man. För kvinnliga offer har traditionen alltid erbjudit dem möjligheten att anförtro sig och tala med andra kvinnor. Detta ger möjligen en felaktig bild av att andelen manliga psykopater är övervägande. Bland de kvinnor, som begått brott och som genomgått rättspsykiatriska undersökningar, har fynd som stödjer att psykopati är lika vanligt hos kvinnor som hos män inte gjorts, vilket alltså kan vara en följd av kulturberoende mörkertal.
[redigera] Psykopati en sjukdom?
Som ordet psykopati säger så är det en fråga om en "sjuklig" utveckling av själsförmögenheterna som avses då begreppet används. För att en sjukdom ska sägas föreligga så finns det olika definitioner. Till exempel att någon lider av ett onormalt funtionssätt fysiskt eller psykiskt. För psykiska tillstånd brukar man inte kräva att den enskilde drabbade behöver ha insikt i att ett avvikande beteende från det normalt mänskliga beteendet. En psykotiskt person som har en avvikande uppfattning om sin kropp jämfört med ommgivningens uppfattning är sjuk antingen han förstår det eller inte. En manisk person med stark fysisk påverkan av sin maniska fas kan uppfatta sig själv som rymdens härskar och vidta åtgärder för att styra alla i rymden levande varelser, men blir bedömd som sjuk av omgivningen antingen han förstår om han är sjuk eller inte. Är dessa tillstånd förknippade med rädsla och ångest så lider personen antingen han förnekar eller bejakar sjukdom. För dessa och liknande tillstånd råder inte samma tvekan som om psykopati.
Psykopatin är ett från det normala karaktärsutvecklandet hos människan avvikande tillstånd. Lika lite eller mycket som att någon "lider" av att vara en lugn eller en aktiv karaktär så "lider" psykopaten av att ha en psykopatisk karaktär. Det gör alltså inte ont i själen att vara psykopat. Däremot kan en människa med en psykopatisk karaktär vara olycklig över att bli övergiven av bekanta, ha svårt att få vänner eller känna samhörighet med andra. De mår ofta sämre än de flesta, då de ofta lever ett högst riskabelt liv och därför ofta råkar illa ut både fysiskt och socialt. Det är vanligt att de utvecklar missbruk av olika slag eftersom de ofta anser att de kan hantera och tål alkohol och droger. De har benägenhet att alltid se en fiende runt hörnet som ska bekämpas, vaksamma, forserade, alltid i farten, psykopatens beteende stöter bort äkta vänner. Den olycka de utsätter andra för slår i långa loppet tillbaka på dem själva, fler och fler i omgivningen ser psykopatens rätta jag och denna blir mer och mer isolerad och illa omtyckt. Detta är då en följd av den grundläggande karktärens uttrycksformer i det sociala livet och kan resultera i att psykopaten även förgör sig själv i långa loppet.
[redigera] Tidiga indikatorer för psykopati
- En ovanligt lång period av sängvätning i barndomen
- Grymhet mot djur tidigt i barndomen
- Pyromani och annan vandalism, som är allvarligare än vanliga pojkstreck
- Lögner "för skojs skull" för att driva med andra
- Skolskolk då barnet anser att hans egna nöjen är viktigare än skolan
- Stölder eftersom användning av andras ägodelar anses vara en självklar rätt
- Aggressivitet mot omgivningen som "ska lyda"
- Förakt mot auktoriteter som psykopaten inte anser sig behöva lyda
De tre indikatorerna, sängvätning, grymhet mot djur och pyromani, kända som "MacDonald-triaden", beskrevs först av J.M. MacDonald som indikatorer för psykopati. Relevansen gentemot seriemördare är idag ifrågasatt men tycks fortfarande relevanta för psykopati.
[redigera] Varianter av psykopati
Det är vanligt att indela psykopatidrabbade: kriminella respektive icke-kriminella. Större delen av forskningen har utförts på kriminella psykopater, och det existerar inte någon uttömmande forskning om de icke-kriminella. De flesta forskare anser dock att merparten av psykopaterna är icke-kriminella, och det finns spekulationer om att upp till 10% av befolkningen lider av störningen i någon grad eller har många egenskaper som är starkt förknippade med psykopati utan att uppfylla en sådan nivå att denna diagnos ställs. Då man inom psykiatrin använder begreppet psykopati så är det ett specifikt tillstånd med olika grader av uppfyllelse av samtliga diagnoskriterier. Det finns alltså olika grader av psykopati; från lättare typer till mer allvarliga drag. Beroende på de drabbades uppväxtvillkor antar man inom nyare forskning att en socialt stöttande och positiv miljö har en inverkan på personen, som leder till att han/hon kan hantera sin personliga konstitution på ett socialt, icke-kriminellt, vis i vardagen.
Det är ovanligt att psykotiska tillstånd, såsom schizofreni, kombineras med psykopati. Den brist på insikt som existerar vid de olika psykotiska tillstånden finns inte hos diagnostiserade psykopater. Dock kan en psykopats 'offer' i sina krisreaktioner uppvisa tecken på psykotiskt tillstånd, vilket vilseleder omgivningen och medverkar till offrets isolering. De vanföreställningar som förknippas med psykos är i dessa fall ett tecken på en destruktiv psykopats inverkan på andras självkänsla och autonomi.
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Hare, Robert D., Psykopaten och hans värld, Studentlitteratur.
- Näslund, Görel Kristina, Lär känna psykopaten, Bokförlaget Natur och Kultur, 2004. Månpocket 2005
[redigera] Extern länk
- Information om psykopati (norska)
