Hagamannen

Wikipedia

Kurt Niklas Lindgren, född 26 juli 1972 i Hörnefors, Umeå kommun, i media kallad Hagamannen (efter stadsdelen Haga i Umeå) är en dömd svensk våldtäktsman.

Under åren 1998 till 2000 polisanmälde sex kvinnor och en 14-årig flicka att de blivit överfallna och misshandlade när de var i området Haga i Umeå. Tre av dem våldtogs grovt enligt polisen. Sedan följde, såvitt det är känt, ett uppehåll på fem år, innan ytterligare en kvinna överfölls och våldtogs under Tegsbron i centrala Umeå i december 2005. Kvinnan, 51 år gammal, blev svårt misshandlad, bland annat fick hon ena örat avbitet.

Lindgren greps av polisen den 29 mars 2006. Han häktades och den 22 april erkände han att han utfört sex av överfallen. Den 19 juli 2006 dömdes han av Umeå tingsrätt till 14 års fängelse för sina övergrepp, samt för två fall av mordförsök. Efter överklagan till Hovrätten för Övre Norrland dömdes Lindgren 2 oktober 2006 återigen till 14 års fängelse, där han också fälldes för en våldtäkt på en 15-årig flicka i stadsdelen Ersboda.

Innehåll 1 Överfall 2 Polisens arbete 2.1 Gärningsmannaprofil 2.2 Signalement 2.3 Misstanke och anhållande 2.4 Erkännande av 6 överfall och våldtäkter 2.5 Rättspsykiatrisk undersökning 3 Rättegång 3.1 Häktning 3.2 Bevis 4 Mediebevakning 4.1 Publicering av namn och bild 5 Dokumentation 6 Se även 7 Källor 8 Externa länkar

[redigera] Överfall

Följande lista är inte fullständig:

• Augusti 1998: En 14-årig flicka överfölls bakifrån av en man som drog åt en scarf runt hennes hals. Gärningsmannen blev störd av en förbipasserande person och avbryter våldtäktsförsöket. Han släpper stryptaget runt flickans hals och knuffar ned henne i bäcken innan han själv flyr från platsen.
• Söndag den 9 maj 1999 kl 01:20-01:35: En 26-årig kvinna överfölls när hon var på väg i riktning mot sin bostad, några minuter innan hade hon skilts från sin syster. Gärningsmannen springer ikapp kvinnan, tar tag och drar ner henne på marken. Med armen tar han stryptag så att hon tappar luften. Han våldtar henne, och efter övergreppet stöter han bort henne och skriker att hon ska försvinna.
  Signalement: "Ca 165-170 cm, ca 30 år. Normal kroppsbyggnad. Kort mellanblont/råttfärgat hår. Mörk ev svart skinnjacka, ljusblå jeans. Bruna moccaboots, trubbiga framtill med ett runt metallspännen bak. Svensk, pratar utan brytning/utpräglad dialekt."
• Lördag den 6 november 1999: Tre överfall inträffade på tre olika adresser i Haga.
  • Ca. 02:30: På Brånvägen blir en 50-årig kvinna på väg hem överfallen. Efter att ha skilts från sin väninna blir kvinnan anfallen bakifrån. Ett bälte eller liknande läggs om kvinnan hals och hon blir neddragen på en gräsyta bredvid trottaren. Kvinnan skriker och kämpar emot och får flera kraftiga slag mot huvudet av mannen som sliter av kvinnan kläderna som kvinnan har på underkroppen. Efter att ha våldtagit kvinnan följer mannen med kvinnan till hennes hus, men hon har sinnesnärvaro att ringa på sin grannes dörr, varpå mannen flyr.
  • Ca. 02:50: På Norra Ersmarksgatan är en 23-årig kvinna på väg mot sin bostad när hon möter en man. Mannen höjer sina armar vid mötet, och trycker en scarf eller liknande föremål mot hennes bröst och hals samtidigt som han brottar ner henne på gräsytan vid trottoaren. Kvinnan försvarar sig genom att slå och sparka på mannen samtidigt som hon skriker, och hon lyckas slå sig fri och komma på föttern innan hon blir nedbrottad igen. Efter att ha slagit sig fri en andra gång springer hon från platsen samtidigt som mannen springer åt det andra hållet i riktning mot centrum.
  • Ca. 03:00-03:05: På Korsgatan är en 18-årig kvinna på väg till sin syster Lövstigen när hon innan korsningen Plangatan - Norra Ersmarksgatan möter en man som går på andra sidan gatan. Precis efter mötet vänder hon sig om och och ser då att mannen springer över gatan i riktning mot henne. Mannen sliter av henne handväskan varpå hon skriker "Vad fan håller du på med?" och tar tag i sin väska och sliter tillbaka den. Mannen slår då henne i tinningen på vänster sida varpå hon blir lätt vimmelkantig men lyckas springa från platsen i riktning mot Hissjövägen och Ö K. Kvinnan ser att mannen fortsätter på Korsgatan mot centrum, under hela promenaden och språngmarschen är mannen den enda kvinnan ser.
    Signalement i samtliga fall: "Man 25-35 år, svensk, ingen utpräglad dialekt, ca 170 cm, blont – mellanblont hår, alldagligt ansikte, ovalt – kantigt, normal kroppsbyggnad. Svart eller mörkbrun jacka, skinn – fuskpäls eller kraftigt tyg, som går ner en bit på stussen, mudd längst ner som gör jackan bylsig. Mörka byxor, troligen mörka skor, okänd typ."
• Söndag den 19 mars 2000: Två kvinnor blir överfallna.
  • 01:13: En 22-årig kvinna överfalls när hon håller på att låsa upp porten till sitt hus på Brandmannagatan. En man tar tag i henne och vrider henne runt, varpå hon börjar skrika besinningslöst. Mannen slår ett slag som träffar henne i ansiktet, men kvinnan lyckas slita sig loss och ta sig in i trapphuset. Hon fortsätter att skrika och en annan kvinna som bor i huset släpper in henne i sin lägenhet. Mannen försvinner ifrån platsen i östlig riktning.
    Signalement: "Ca 165-170 cm, ca 25 år, mörk höftlång skinnjacka, mörka byxor. Normal/kraftig kroppsbyggnad, mellanblont kortklippt hår. Såg svensk ut."
  • 01:45-03:12: En 22-årig kvinna överfalls mitt för växthuset på Petra Laestadius väg som ligger på Universitetsomårdet. Den promenerande kvinnan möter mannen som också går till fots. Mannen sneddar över gången strax innan mötet och överfaller kvinnan och drar in henne mot en container. Kvinnan skriker, men mannen våldtar kvinnan och utsätter henne för "kraftigt våld". Nerkyld och svårt medtagen hittas kvinnan av en väktare som larmar polis, men gärningsmannen har avvikit från platsen.
    Signalement: "Ca 25 år, ca 170 cm, brunt kortklippt hår, mörk skinnjacka, mörka byxor, svensk, vanligt utseende, ingen utpräglad dialekt."
• Fredag den 1 december 2000: Ett brutalt överfall, rån och våldtäktsförsök. Misstankarna om detta dåd väcktes så sent som den 13 april 2006, och har alltså fram tills dess inte räknats som ett av Hagamannens dåd.
• Lördag den 10 december 2005: Ett brutalt överfall och våldtäkt på en 51-årig kvinna vid Tegsbron. Kvinnan kämpade för sitt liv och skadades allvarligt. Gärningsmannen bet av kvinnans öra, men det kunde sedermera sys fast på Norrlands universitetssjukhus.
• 13-15 december 2005: Två kvinnoöverfall. En av kvinnorna överfölls på gamla Tegsbron och en vid Mimerskolan. Det är inte klart om det handlar om Hagamannen i dessa överfall.

Således attribueras åtta överfall, tre våldtäkter och två mordförsök till "Hagamannen".^{[1] [2]}

[redigera] Polisens arbete

• Polisen fick in ett tips från en kvinna år 2000 att en pappa till ett nyfött barn på Norrlands universitetssjukhus var lik den fantombild som fanns på gärningsmannen. Enligt kvinnan avfärdades tipset eftersom polismannen som tog emot tipset inte ansåg att det var sannolikt att pappan till ett nyfött barn skulle begå dessa gärningar samtidigt som hans hustru låg inne med ett nyfött barn. Samtidigt som kvinnan vistades på BB med det nyfödda barnet, var en av 33-åringens släktingar inne på universitetssjukhuset och samma natt (den 19 mars 2000) skedde ett överfall på universitetsområdet som ligger intill universitetssjukhuset.^[3]
• Innan gripandet ägnade sig polisen åt att kartlägga den misstänkte 33-åringens liv, man tog reda på så mycket man kunde om honom innan man tog in honom för förhör. Polisen har tagit reda på att 33-åringen tillbringat mycket tid ensam i det 70 kvm stora garage som han byggt intill hemmet i Nyland i Umeå kommun. Två misstänkta gärningsmän som tidigare förekommit i utredning men som senare avfärdats berättade att polisen i deras fall kartlagt deras förehavanden under så lång tid som en vecka, vilket uppfattades som "oerhört kränkande". De platser som den misstänkte 33-åringen rört sig på är föremål för undersökning av kriminaltekniker.^[4]

[redigera] Gärningsmannaprofil

En gärningsmannaprofil har inte offentliggjorts i detalj av kriminalpolisen. Endast huvuddragen om den tänkte gärningsmannen, utifrån brottens karaktär och förövarens beteende, har under spaningstiden tillkännagivits för allmänheten genom media. Gärningsmannaprofilgruppen vid Rikspolisstyrelsen har sedan våldtäktsbrotten i Umeå började stött Umeåpolisen med uppgifter om den tänkte gärningsmannens inre och yttre personliga egenskaper.

[redigera] Signalement

Den misstänkte gärningsmannen är under medellängd (166 cm) och har små fötter. Polisen försökte få tillgång till militärens uppgifter på alla män som gjort militärtjänst i Umeå som var under medellängd, men militären vägrade släppa uppgifterna. Den misstänkte gärningsmannen har enligt uppgift gjort militärtjänst i området. Han vägrade lämna DNA-prov i samband med tidigare förhör men tvingades göra detta.

[redigera] Misstanke och anhållande

Den 29 mars 2006 12.00 greps i närheten av sin arbetsplats på Haga en 33-årig man som misstänkt för att vara ”Hagamannen”. Gripandet och anhållandet grundas framför allt på DNA-analyser från biologiska fynd efter mannen på och i kvinnorna och flickan. Efter att ha gått ut med en fantombild fick polisen ett tips från allmänheten, vilket ledde till att polisen med tvång genomförde provtagning på den nu anhållne. En timme efter gripandet anhölls han i Umeå då testet visat positiv DNA-träff. ^[5]

Den 31 mars häktades den misstänkte av Umeå tingsrätt. Rätten ansåg att han i tre av fyra anklagelsepunkter borde kvarhållas i häkte på sannolika skäl misstänkt för de brott åklagaren redovisade. På den fjärde punkten, grov våldtäkt, ansåg rätten att endast skälig misstanke förelåg. Grunden för häktningen är risken för att den misstänkte försöker undanröja bevis och recidivfara (risk för fortsatt brottslighet). Åklagaren skall ha lämnat in åtal senast den 13 april. Fram till dess kommer polisen att fortsätta utredningen med bevisinsamling, förhör och sammanställning av vad som talar för respektive emot den häktade.^[6]

Den misstänkte beskrivs som en normal man av grannar, vänner och bekanta. Denna yttre normalitet är helt förenlig med rättspsykiatriska erfarenheter av våldtäktsmän som exempelvis den s.k. balkongmannen och södermannen som härjde på 70- respektive 80-talen. Mannen har begärt och beviljats Leif Silbersky som offentlig försvarare under den rättsliga processen. Inte förrän dom i målet vunnit laga kraft kan målsägare, anhöriga och allmänheten veta om det är rätt man som anhölls den 29 mars och häktades vid Umeå tingsrätt den 30 mars 2006.

[redigera] Erkännande av 6 överfall och våldtäkter

Lördagen den 22 april hade den misstänkte och hans advokat kallat förhörsledare och åklagare till samtal. Vid detta erkände den häktade 6 av de brott han misstänkts för, inkluderat de våldtäkter och misshandelsfall han är häktad för.

[redigera] Rättspsykiatrisk undersökning

Tingsrätten beslutade den 17 april 2006 att den häktade mannen skulle genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning, som beräknades pågå under minst fyra veckor. Mannen överfördes därför till rättspsykiatrisk klinik. Den samlade bedömningen av mannen är att han inte är så djupt och allvarligt störd att fängelseförbud bör gälla. Det innebär att han kan ådömas fängelse och avtjäna sin påföljd inom kriminalvården, eftersom hans psykiatriska tillstånd innebär att han i samband med brotten varit medveten om vad han gjort, hade kunnat avbryta sitt handlande men aktivt avstått från den möjligheten.

[redigera] Rättegång

[redigera] Häktning

Den misstänkte 33-åringen häktades vid Umeå tingsrätt. Hans offentlige försvarare advokat Leif Silbersky meddelade efteråt att 33-åringen ansåg sig oskyldig till anklagelserna som riktades mot honom.

Förflyttningen

Den 31 oktober 2006 framkom det, att Niklas Lindgren flyttats från häktet i Umeå till häktet i Norrköping. Flytten skedde en vecka innan datumen i fråga, och under absolut tystnad i media.

[redigera] Bevis

Teknisk bevisning:

• DNA
• Skoavtryck/skor (Hagamannen har relativt liten skostorlek.)
• Kniv eller knivar: Två av offren, ett tidigare offer och den 51-åriga kvinnan som i december 2005 misshandlades och våldtogs under Tegsbron ska ha skurits med knivar. Polisen säger sig ha finkammat brottsplatserna utan att hitta några knivar, och nu undersöker polisens tekniker de knivar som 33-åringen haft tillgång till för att avgöra om det finns spår av blod på dessa. Samma dag som 33-åringen greps fattades beslut om husrannsakan av åklagaren.^[7]
• Troféer: Polisen misstänker även att Hagamannen tagit "troféer" från sina offer, såsom identitetshandlingar, handväskor, klädesplagg eller hår. Syftet kan vara att utöva makt mot offren genom att markera att han vet om deras identitet. För offren känns det väldigt obehagligt när gärningsmannen är okänd av dem och polisen, samtidigt som offren vet om att gärningsmannen vet vilka de är och var de bor mm. En del av trofésamlandet har sin grund i att gärningsmannen under en period i fantasin kan återvända till sina tidigare övergrepp och därigenom återuppleva en del av de för honom lustfyllda föreställningarna. Därför är det sannolikt att polisen söker igenom de utrymmen, som den misstänkte haft tillgång till, efter dessa föremål.^[8]

Vittnesmål:

• Målsägarnas utsagor
• Vittnesutsagor och konfrontationer
• Indicier
• Den misstänktes egen utsaga om hans alibi

Sakkunnigutlåtanden:

• Läkare/rättsläkare, som kan uttala sig om offrens skador och deras ursprung.
• Krimialtekniska expert(er), som bland annat kan uttala sig om styrkan i DNA-fynd och tekniska analyser.
• Rättspsykiatriker, som om rätten förordar om det, genomför en psykiatrisk undersökning av gärningsmannen för att bedöma hans mentala tillstånd och hans möjligheter att klara en fängelsepåföljd. Om hans mentala tillstånd är så djupgående och allvarligt stört, att det är eller kan jämställas med svår psykiatrisk sjukdom, får rätten (enl. Helsingforsdeklarationen) inte döma till fängelse. Den rättspsykiatriska undersökningen kan vara olika omfattande i olika fall. I vissa fall fall, då den misstänkte är svårt psykotisk till exempel, kan en misstänkt redan vid gripandet överföras av polis till psykiatrisk vård eller vid häktning av domstol till rättspsykiatrisk utredning och vård. Undersökning och diagnostik kan då genomföras på 1-2 veckor. Vid andra former av misstänkta djupgående personlighetsstörningar då personen är väl orienterad i tid och rum, inte har psykotiska eller andra psykiiatriska symtom, kan undersökningen ta 6-8 veckor. Detta sakkunnigutlåtande används enbart för rättens bedömning i påföljdsfrågan om en person kan dömas till fängelse (kriminalvård) eller ska dömas till psykiatrisk vård inom den allmänna hälso- och sjukvården. Rätten kan då föranstalta om rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, då domstol ska komplettera läkares bedömning av om en enskild kan eller inte kan skrivas ut från vården till frihet.

[redigera] Mediebevakning

Mediebevakningen kring Hagamannen och gripandet av 33-åringen har varit stor, vilket delvis kan bero på den rädsla som Hagamannen skapat bland invånarna i Umeå. Det firande bland vissa invånare i Umeå som skett i samband med att polisen meddelade att man gripit en misstänkt gärningsman (vilket också bevakades av media) kan ses som ett uttryck för lättnaden att hotet försvunnit.

[redigera] Publicering av namn och bild

Kvällstidningen Expressen, valde att redan efter gripandet publicera namn och bild på den man som gripits och som sedermera blev häktad. En bild på den misstänkte gärningsmannen tillsammans med polisens fantombild trycktes på tidningens framsida samt på löpsedlarna. Publiceringen har kritiserats eftersom den kan försvåra utredningen och hade kunnat minska bevisvärdet om det hade saknats annan bevisning än en fotokonfrontation eller direkt utpekning av en misstänkt. Publiceringen har vållat obehag för den misstänkte gärningsmannen och han har anmält publicering både i Expressen och i TV3 till PO. Kriminalpolis Göran Markström, som lett sökandet efter Hagamannen sen 1998, säger i Tidningen Svensk Polis att publiceringen försvårar utredningen eftersom värdet av vittneskonfrontationer minskar.^[9]

Tidningens agerande försvaras av tidningens chefredaktör med att publiceringen kan få fler offer, som ännu inte anmält mannen att träda fram samt sannolikheten att DNA-matchningen är korrekt i detta fall är mycket hög (sannolikheten är ett fel per en miljon tester enligt SKL som graderar matchningen på en niogradig skala från -4 till +4 och som anser att bevisningen mot den misstänkte i detta fall är +4).^[10]

Den misstänkte har genom sin offentlige försvarare advokat Leif Silbersky anmält publiceringen till PO. Publiceringen av namn och bild i detta fall kan liknas vid Dagens Nyheters publicering av Mijailo Mijailović och skulle kunna tolkas som en förändring i den pressetiska normen i Sverige till att alltmer likna den i USA där medier i större utsträckning publicerar namn och bild på misstänkta i ett tidigt skede av utredningen. I fallet Mijailović och med Malexander-mördarna Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv fanns det ett behov att gripa gärningsmännen som var på fri fot när publiceringen skedde. I fallet med Hagamannen fanns inte det behovet.

[redigera] Dokumentation

Sveriges televisions dokumentär; Hagamannen

[redigera] Se även

• Våldtäkt
• Psykiatri
  • Empati
  • Psykisk sjukdom
  • Psykopati

[redigera] Källor

1. ^ ”Våldsbrott mot kvinnor i Umeå 1999-05-09--2000-03-19”. Polismyndigheten i Västerbottens län, 2006-01-25.
2. ^ ”"Hagamannen" kan ha begått flera brott”. TV4, 2006-01-18.
3. ^ ”Polisen fick tipset för sex år sedan”. Expressen, 2006-04-04.
4. ^ ”Hans hemliga liv avslöjas”. Expressen, 2006-04-04.
5. ^ ”Hagamannen greps efter tips från allmänheten”. Expressen, 2006-03-29.
6. ^ ”Hagamannen häktad för tre våldtäkter”. SvD, 2006-03-31.
7. ^ ”Polisens nya bevis: knivar”. Aftonbladet, 2006-04-02.
8. ^ ”Hagamannen greps efter tips från allmänheten”. Expressen, 2006-04-05.
9. ^ ”Publicerad bild på Hagamannen försvårar utredningen”. Tidningen Svensk Polis, 2006-03-31.
10. ^ ”Därför publicerar vi namn och bild”. Expressen, 2006-03-31.

[redigera] Externa länkar

• Västerbottenpolisens pressreleaser
• Förflyttningen från häktet i Umeå till häktet i Norrköping.