Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Primtecken - Wikipedia, den fria encyklopedin

Primtecken

Wikipedia

Skiljetecken

apostrof ( ' ) ( )
parenteser ( ( ) ) ( [ ] ) ( { } ) (   ) ( ⁅ ⁆ )
kolon ( : )
kommatecken ( , )
streck ( ) ( ) ( ) ( )
uteslutningstecken ( ) ( ... )
divis ( - ) ( )
utropstecken ( ! ) ( ¡ )
punkt ( . )
interrobang ( )
frågetecken ( ? ) ( ¿ )
citationstecken ( " ) ( ‘ ’ ) ( “ ” )
semikolon ( ; )
snedstreck ( / )
utslutningar ( ) (   ) ( ) ( )
interpunkt ( · )

Andra symboler och tecken

accent ( ´ ) ( ` )
asterisk ( * )
asterism ( )
et-tecken ( & )
gradtecken ( ° )
insättningstecken ( ^ )
kors ( ) ( )
listpunkt ( ) ( ) ( )
lodrätt streck ( | )
omvänt snedstreck ( \ )
nummertecken ( # )
primtecken ( )
paragraftecken ( § )
snabel-a ( @ )
tilde ( ~ )
understreck ( _ )

Primtecknet är namnet på tecknet ′.

Innehåll

[redigera] Användningsområden

Primtecknet (′) betecknar att något är först. Två eller flera primtecken kan sättas efter varandra för att ange efterföljande ordningar, exempelvis

  • ″ (dubbelprimtecknet; U+2033 – Double prime) för att ange en andraordning
  • eller ′′′ (trippelprimtecknet; U+2034 – Triple prime) för att ange en tredjeordning.

Tecknet kan också användas vid storheter, variabler eller liknande som är olika, men har något fundamentalt gemensamt:

  • Den kemiska formeln för en keton är , där kolkedjan R′ är identisk eller helt olik kolkedjan R.

[redigera] Matematik

′ används inom matematiken för att bl.a. beteckna derivator. Exempelvis betyder f′ förstaderivatan av funktionen f.

Två eller flera primtecken kan sättas efter varandra för att ange efterföljande ordningar, exempelvis f″ och f′′′ för andra- respektive tredjederivatan av funktionen f. För derivator högre ordning än 3, ersätts i regel primtecknena med numret i exponentläge.

′ används även inom mängd- och sannolikhetslära för att beteckna komplement:

  • P(A′) betyder sannolikheten för att A inte ska inträffa, d.v.s. sannolikheten för alla andra möjligheter som inte innehåller A.

Tecknet ′ utläses oftast som prim:

  • h′(x) utläses "h prim".

[redigera] Minuttecken

Primtecknet används för att ange enheten minuter, främst som bågminut i vinklar eller vid angivelse av placering på kartor tillsammans med gradtecken (symbol) (°) och sekundtecknet (″). Ibland används tecknet också som symbol för minut som enhet för tid, dock är detta ej rekomenderat då missförstånd lätt kan uppstå.

Eftersom varken minuter eller sekunder ingår i SI-systemet som underenhetet för vinklar rekomenderas istället användandet av decimaler.

Då minuttecknet används sätts det, liksom sekund- och gradtecknet, tätt intill sitt mätetal. Inget mellanrum skiljer ej heller antalet grader, minuter och sekunder åt:

26°30′59″

I ekonomiska sammanhang används ofta minuttecknet (alternativt apostrof) för att beteckna tusen. 4′ (alternativt 4') ska alltså tolkas som fyra tusen.

[redigera] Fottecken

′ används även som enhetssymbol för fot. Ofta underförstås (engelsk) fot, men det gäller inte alltid:

  • 54′ betyder 54 fot eller 54 feet eller 54 Fuß eller 54 (etc).

Tecknet sätts tätt intill sitt mätetal. Istället för ′ används ofta förkortningen ft, som är mindre tvetydig.

Samma tecken används (i äldre litteratur) även för svensk fot. Eftersom svensk fot (0,2969 m) är mindre än engelsk foot (0,3048 m) har detta ofta lett till missförstånd vid tolkning av måttsatta ritningar.

Samma tolkningsproblem föreligger när det är fråga om norsk fot, dansk fot, fransk pied, preussisk Fuß etc, som alla är olika sinsemellan. När risk för feltolkning kan föreligga bör man undvika primtecknet, och i stället skriva ut ordet i bokstäver, och inte "översätta" foot (feet) med fot o s v.

[redigera] Att generera tecknet

[redigera] Unicode

Primtecknet har Unicode-koden U+2032 (Prime)

[redigera] HTML

Primtecknet har HTML-koderna ′, ′ eller ′.

[redigera] LaTeX

LaTeX-koden för ' är '. Tecknet finns även i det större formatet \prime genom koden \prime. \prime bör dock sättas i exponentläge då det används som äkta primtecken, med koden ^\prime. Jämför

  • x\prime

och

  • x^\prime.


[redigera] Liknande tecken

Primtecknet bör inte ersättas med snarlika tecken, såsom

  • enkla citattecken eller apostrof (' eller ’ eller ‘)

eller

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../p/r/i/Primtecken.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu