Parlamentarism
Wikipedia
Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av stöd av ett folkvalt parlament. Många demokratier är parlamentariska, andra har presidentstyre, som USA. Sverige har varit parlamentariskt sedan 1917.
Parlamentarismen behöver inte förutsätta att det parlament som har inflytande över regeringsmakten är demokratiskt valt i modern mening. När parlamentarismen uppstod i Storbritannien och i Sverige på 1700-talet, [källa behövs] var parlamenten dominerade av aristokratin.
Parlamentarismen kan kombineras med folksuveränitetsprincipen, vilket innebär att all offentlig makt ska utgå direkt från folket. Så är fallet i Sverige enligt nuvarande regeringsform. Det svenska systemet har därvid på papperet närmat sig ett direkt styre av parlamentet, men har av tradition ändå behållit en stor makt hos regeringen.
Parlamentarismen kan också kombineras med maktdelningsprincipen, där makten samsas mellan flera (demokratiskt) valda maktcentran, varav parlamentet bara är en av flera instanser. Det vanligaste är ett partivalt parlament.
I Frankrike har man sedan 1958, vid införandet av Femte Republiken, en kombination av stark presidentmakt och parlamentarism, i en semi-presidentialism.
I Sverige återinfördes parlamentarismen de facto 1917 - och de jure 1975.
Grundtanken med parlamentarismen är att regeringen måste ha riksdagens (dvs. folkets) förtroende, annars måste den avgå. En regering som saknar stöd i riksdagen skulle få väldigt svårt att få genom sina förslag och därmed svårt att styra landet. Det är en situation som inte får inträffa.
[redigera] Se även
 |
Det saknas källhänvisningar i den här artikeln. |
| Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln. |
