Magnus I av Sachsen-Lauenburg

Wikipedia

Hertig Magnus I av Sachsen-Lauenburg, ibland titulerad Magnus II, född i Ratzeburg (1467?/1468?), död i Ratzeburg 1 augusti 1543, begravd i Ratzeburg, hertig av Sachsen-Lauenburg 1507-1543. Son till hertig Johan V av Sachsen-Lauenburg (1439-1507) och Dorothea av Brandenburg (1446-1519).

[redigera] Biografi

Hertig Magnus införde den reformerta läran i Lauenburg. Han hade sammanlagt tolv syskon men blev den ende i syskonskaran att föra linjen Lauenburg vidare.

Magnus var involverad i stridigheter med ärkestiftet Bremen och stiftet Ratzeburg.

Ärkestiftet Bremen krävde överhöghet över de frisiska landskapen på ömse sidor Jade, samt därtill över landen Hadeln och Wursten. Ärkestiftet stödde sig på ett av Karl den store 788 utfärdat brev till Bremen, ett brev som under årens lopp fallit i glömska men som nu "hittats" och därmed gav ärkestiftet legitima rättigheter i sitt anspråk. Detta brev har senare visat sig vara förfalskat. Landen Hadeln och Wursten löd vid denna tidpunkt under hertigarna av Lauenburg. Åtföljd av fadern stod Magnus därför 1498 i spetsen för ett härtåg mot Bremen, och följande år drog hären in i Wursten-landet. Trots att sistnämnda tåg inte blev särskilt lyckosamt för Magnus del kunde han i vart fall hävda sin besittning av landet Hadeln. Striden om Wursten skulle avgöras av kejsaren där hertigarna Erich och Heinrich av Braunschweig fick fungera som förmedlare.

Tvisten med stiftet Ratzeburg handlade även den om anspråk och rättigheter. För Magnus del tog det en ända med förskräckelse - Magnus bannlystes av kyrkan och hela hans land belades med interdikt. Först 1519 nåddes en förlikning, utverkad av biskop Johann av Lübeck och hertigarna av Mecklenburg.

Det sachsiska hertighuset hade sedan länge inbördes tvistat om kurfurstliga rättigheter. Magnus var den förste av Sachsen-Lauenburgs hertigar att avstå kurfurstliga anspråk. Han förde aldrig kurfurstlig titel och i vapnet fanns inga kursvärd.

Den 12 november 1530 erhöll Magnus förlänandet av sitt hertigdöme jämte regalierna av kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg.

[redigera] Äktenskap och barn

Magnus gifte sig i Wolfenbüttel i november 1509 med Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel (1488-1563). Paret fick följande barn:

Franz I av Sachsen-Lauenburg (ca 1510-1581), hertig av Sachsen-Lauenburg
Dorothea av Sachsen-Lauenburg (1511-1571), gift med kung Kristian III av Danmark
Katarina av Sachsen-Lauenburg (1513-1535), gift med kung Gustav Vasa av Sverige
Klara av Sachsen-Lauenburg (1518-1576), gift med hertig Franz av Braunschweig-Lüneburg
Sophia av Sachsen-Lauenburg (1521-1571), gift med greve Anton I av Oldenburg-Delmenhorst
Ursula av Sachsen-Lauenburg (????-1577), gift med hertig Heinrich av Mecklenburg-Schwerin