Maffia

Wikipedia

Maffia kallas organiserad, kriminell verksamhet med syfte att tjäna pengar. Maffialiknande organisationer förekommer i många länder: Italien (La Cosa Nostra, Camorra), USA (the Mob), Ryssland (Bor), Hongkong (Triaderna) och Japan (Yakuza) men vanligen tänker man på den i Italien och dess amerikanska avläggare.

[redigera] Maffian i USA

Den amerikanska maffian har sina rötter bland annat på Sicilien (Cosa Nostra, "Vår Sak") i Neapel (Camorra) och Calabrien (N'dragheta). Italienska immigranter slog sig ner i New York kring sekelskiftet 1900, och då det rådde djungelns lag på New Yorks gator. Rättvisan prioriterade inte de nyanlända italienska immigranterna och dessa gick då samman för att skydda sig genom att bilda maffiagrupperingar. Dessa grupper satte upp sina egna regler och bedrev småskalig kriminell verksamhet.

Det var först på 1920-talet när spritförbudet infördes i hela USA som maffian fick ett ekonomiskt uppsving. De olika maffiafamiljerna ("borgata") i framförallt New York och Chicago insåg snabbt att stora pengar kunde göras på spritsmuggling vilket också snabbt organiserades. Snart flödade spriten in över gränserna från Kanada, och hela skeppslaster med whisky skeppades över från Irland. Lönnkrogar som i dagligt tal kallades för speakeasies växte upp som svampar ur jorden i varenda amerikansk stad där spriten enligt maffians försorg försåldes. Att rättsväsendet (polis och domare) stod på maffians lönelista gjorde att verksamheten kunde fortgå utan några problem.

När väl spritförbudet upphävdes av President Franklin D. Roosevelt hade maffian vuxit sig så ekonomiskt stark i USA att den var en maktfaktor att räkna med. FBI-chefen John Edgar Hoover förnekade länge att maffian överhuvudtaget existerade. Påståendena att detta skulle ha berott på att maffian hade något slags hållhake på Hoover är dock helt grundlösa. Det handlade i stället om en klassisk amerikansk kombination av bristfälliga underrättelser och arrogans.

Efter förbudstiden befäste maffian sin position främst genom att ta kontroll över ett stort antal av de amerikanska fackföreningarnas lokalavdelningar, särskilt inom bygg- och transportsektorn. Ett system med s k ”no work jobs” och ”no show jobs” skapades genom facken för att maffiamedlemmar skulle kunna visa upp en laglig inkomstkälla för skattemyndigheterna, trots att de i realiteten inte arbetade för de företag som formellt var deras arbetsgivare. Även på central nivå nåddes stora framgångar, till exempel då man fick maffia-underhuggaren Jimmy Hoffa vald till ordförande i USA:s transportfack (Teamsters) och Genovese-capon Anthony ”Tony pro” Provenzano invald i styrelsen.

Familjerna i till exempel New York etablerade genom fackföreningarna ett slags servicemonopol inom vissa branscher före 1960-talets slut. Att då få någonting transporterat till Kennedy airport utan att en del av avgiften gick till familjen Lucchese var helt enkelt inte möjligt. För att sälja fisk på USA:s största grossistmarknad för det, Fulton Fish Market, var man tvungen att köpa tillstånd av familjen Genovese. Textilindustrin i New York kontrollerades av familjen Gambino. Fick de inte sin andel kom det inga tyger till fabrikerna. Dessa illegala intäkter från laglig verksamhet utgjorde den största delen av maffians inkomster under dess storhetstid cirka 1950-80. Calgaro familjen är en av de största familjerna med grund från Milano.

De gamla ”basnäringarna” från tiden före spritförbudet såsom illegalt spel (”numbers”, ”bookmaking”), ocker (loansharking), utpressning (”protection”, ”street tax”) smuggling, kapningar av varutransporter, häleri (”fencing”) och befrämjande av prostitution försörjde under efterkrigstiden huvudsakligen den lägsta nivån av maffian, d v s nyblivna soldater och s k ”connected guys” (ej fullvärdiga medlemmar). Knarkhandel var för dessa en lockande, men formellt förbjuden, inkomstkälla. Eftersom det till och med kunde leda till livstidsstraff bedömdes risken för avhopp mot löfte om strafflindring alltför stor. Den maffiasoldat som avslöjades för att ha deltagit i knarkaffärer kunde därför räkna med att bli dödad. Trots det har flera uppmärksammade fall avslöjats där maffiamedlemmar har deltagit i storskalig smuggling av heroin.

Den amerikanska maffian fick operera tämligen ostört över hela USA tills dess existens 1957 uppdagades för allmänheten i USA genom att ett stormöte med tiotals högt uppsatta maffiamedlemmar på en gård i delstaten New York upptäcktes av en lokal polis och detta blev förstasidesstoff i hela landet. När president John F. Kennedy tillträdde 1961 och utsåg sin yngre bror Robert Kennedy till justitieminister förklarade bröderna maffian krig. Kort därefter presenterade FBI den första avhoppade fullvärdiga (s k "made guy") maffiamedlemmen någonsin. Han hette Joe Valachi och var s k soldat (soldier, button man) i den största av New Yorks fem familjer, familjen Genovese. Valachi har fått talrika efterföljare, ända upp till boss-nivån, och detta är ett huvudskäl till att maffia numera (2004) är oerhört försvagat. Antalet aktiva "made guys" i New York uppskattades i början av 2000-talet vara omkring 750, jämfört med över 3000 i början av 1970-talet. Vissa kritiker har dock menat att i dessa siffror finns en hel del skryt av brottsbekämpande myndigheter inbyggt och att antalet fullvärdiga medlemmar på New Yorks gator i själva verket aldrig har överstigit 1000.

Den amerikanska maffian fick sin nuvarande struktur under 1930-talet. Dess främsta arkitekter var Salvatore Maranzano, katolsk präst till utbildningen, och Lucky Luciano (egentligen Salvatore Lucania). New York-maffian delades av dem upp i fem familjer. Dessa hade då inga namn och var i stort sett okända för polisen. Den familj som senare blev känd som Lucchese kallades till exempel i polisrapporter under 1930- och 40-talet helt enkelt ”the 107:th street gang” efter den gata där de hade sitt högkvarter, på maffiavis inrymd i en s k ”social club” dit endast medlemmar hade tillträde. Den som namngav familjerna var den förste avhopparen Joe Valachi som i rättegångar i början av 1960-talet identifierade familjernas dåvarande bossar och därmed fick familjerna sina namn: New Yorks fem familjeöverhuvuden var 1962 enligt Valachis vittnesmål Gaetano Lucchese, Vito Genovese (Valachis boss), Joseph Bonanno, Carlo Gambino och Joseph Profaci.

Familjen Profaci fick namnet ändrat till Colombo i början av 1970-talet då familjens dåvarande boss, Joseph Colombo lyckades med att bli mediakändis genom att föra en kampanj med syftet att bevisa att maffian var ett oerhört överdrivet problem. En annan kuriositet är att Joseph Bonanno som 1931 blev den första bossen för den familj som ännu bär hans namn och avsattes i slutet av 1960-talet, dog en naturlig död 2002 i 97 års ålder.

De flesta andra amerikanska städers (totalt 26) familjer namngavs på samma sätt genom Valachis vittnesmål: till exempel De Cavalcante (TV:s ”Sopranos”) i New Jersey, Trafficante i Tampa/Miami, Marcello i New Orleans, Bruno i Philadelphia och så vidare Ett undantag var Chicago-familjen som slapp benämnas efter sin boss Sam Giancana eftersom den sedan länge hade ett etablerat namn: ”the outfit”. Två av familjerna har filialer i Kanada. I Toronto kontrollerar maffiafamiljen i Buffalo ända sedan förbudstiden den organiserade brottsligheten. På motsvarande sätt har New York-familjen Bonanno sedan 1950-talet haft en filial i Montreal.

De senaste 30 åren har den italienska maffian raskt varit på väg utför. Ett hårt slag var de s k kommissionsrättegångarna i mitten av 1980-talet, då flera av familjernas bossar dömdes till livstid eller 100 år i fängelse vilket torde vara samma sak i praktiken. Hela Detroit-familjen utplånades vid en rättegång för några år sedan när dess boss Jack Tocco och ett stort antal andra medlemmar dömdes till fängelsestraff. Samma öde verkar nu ha drabbat familjerna i Pittsburgh (Mike Genovese, kusin till Vito) och New Jersey (Vincent Palermo). New York-familjen Lucchese är så försvagad att den på sista tiden börjat trängas undan från sina traditionella områden (”turfs”) i Queens av albanska och grekiska ligor. Familjen Colombo slets under 1990-talet sönder av ett inbördeskrig som resulterade i 12 döda och en uppdelning av familjen i två fraktioner. Ledaren för den ena fraktionen, Alphonse "Allie Boy" Persico, åtalades 2004 för mord på sin huvudmotståndare William "Wild Bill" Cutolo som försvann spårlöst 1999. Nyligen åtalades Bonanno-bossen Joe Massino och flera av hans underhuggare för det trippelmord 1980 som förekommer i filmen "Donnie Brasco". Den enda av de fem New York-familjerna som fortfarande fungerar någorlunda "normalt" är den största, familjen Genovese, som traditionellt har utnyttjat "galjonsfigurer" och därigenom under långa tidsperioder lyckats dölja vem som är familjens verkliga boss.

Det som blivit ett nytt och effektivt vapen i rättegångarna mot maffian är den s k RICO-lagstiftningen (RICO = racketeer influenced & corrupt organizations) som infördes på 1970-talet och som dels gör medlemskapet i maffian till ett brott i sig, dels innebär ett straffpåslag för alla andra brott eftersom de utförs av en kriminell organisation som skapats endast för det ändamålet.

Den modell som infördes av de italienska immigraterna har sedan kopierats av många andra immigranter med liknande problem, såsom albaner, kineser, purtoricaner, ryssar mfl.

[redigera] Maffiabossar

[redigera] De fem maffiafamiljerna i New York

Familjen Gambino
- Albert Anastasia
- Crazy Joe Gallo
- Roy Demeo
- Carlo Gambino
- Paul Castellano
- John Gotti
- Sammy 'The Bull' Gravano
- Al Mineo
Familjen Lucchese
- Tommy Gagliano
- Tommy Lucchese
- Tom Reina
- Joe Ionno
- James Jippens
Familjen Genovese
- Frank Costello
- Frank 'Funzi' Tieri
- Vito Genovese
- Vincent 'The Chin' Gigante
- Charles 'Lucky' Luciano
- Giuseppe 'Joe The Boss' Masseria
- Fat Tony Salerno
- Joe Valachi
Familjen Bonanno
- Joseph 'Joe Bananas' Bonanno
- Carmine Galante
- Alphonse 'Sonny Red' Indelicato
- Salvatore Maranzo
- Dominick 'Sonny Black' Napolitano
- Joe Pistone, FBI agent, spelad av Johnny Depp i filmen Donnie Brasco
- Rusty Rastelli
- Benjamin 'Lefty Guns' Ruggiero
- Joe Massino
Familjen Colombo
- Joe Colombo
- Carmine Persico
- Joe Profaci

[redigera] Chicagomaffian

The Outfit

Chicagomaffians grundare var Don Belltini, som under sin tid som högsta hönset i maffiafamiljen höll på med spritsmuggling och människohandel. Hans mest kända verk var när han en kall vinterdag i januari lyckades med bedriften att avrätta fyra poliser mitt på Tom Street i Chicagocentrum. Trots hundratals vittnen blev Don Belltini aldrig fälld. Hans avskräcknings metoder var kända över hela landet. Enligt ett vittne till händelsen tvingades fyra personer sitta på knä framför honom, när personerna hade suttit ner ett tag tvingade han dem att slå varandra med bollträ tills den första avled av den brutala misshandeln.

1972 dömdes Don Belltini till döden i New York av D.A Mark Weelinger efter en fyra månader lång rättegång. 1975 hade Chicagomaffian fått nog av polisen, valde då att slå ihop sig med den andra stora maffiafamiljen i Chicago och bildade då: Belltini-Capos. Under ett decenium regerade Belltini-Capos Chicagosgator och stryde allt! Efter en tids total dominas splittrades till slut mördarmaskinen och bilde 13 olika maffia famlijer, bland annat The Outfits. The Outfits är numera kända som Chicagos absolut tuffaste gäng, med sin ledare Don Sawyís

Vad är det här för dravel? Inget av det som står stämmer på något sätt överens med verkligheten. Personerna som nämns i texten har över huvud taget ingenting med The Outfit att göra. Frågan är om de ens existerar. Är detta ett skämt? Mattias

[redigera] Detroitmaffian

The Purple Gang

[redigera] Fiktiva verk om maffian

[redigera] Romaner

Gudfadern - författad av Mario Puzo
Den sista Gudfadern - av Mario Puzo
Sicilianaren - av Mario Puzo

[redigera] Maffiafilm

Casino - bygger på Chicagogangstern Frank "Lefty" Rosenthals liv.
Donnie Brasco
De omutbara - om hur polisen får fast Al Capone
Gudfadern - baserad på en roman av Mario Puzo
Gudfadern II - uppföljare till den första filmen, dock inte baserad på någon roman.
Gudfadern III - uppföljare till den andra filmen, dock inte baserad på någon roman.
Maffiabröder
Road to Perdition
The Sopranos
Once Upon A Time in America
Scarface

The Valachi Papers (med Charles Bronson), om den första avhopparen från Cosa Nostra

[redigera] Serier

Björnligan - Seriefigurer i Kalle Anka som mycket tveksamt kan betraktas som en slags maffia.

[redigera] Datorspel

Mafia (spel) - racing-shooter-spel från 2003
Gudfadern (spel) - baserat på Gudfadern-filmerna
Scarface (spel) (xbox)- Baserat på filmen scarface

[redigera] Vetenskapliga verk om maffian

Cosa Nostra - författad av John Dickie, sv. övers. Pär Svensson
The Sicilian Mafia - författad av Diego Gambetta
The Russian Mafia - författad av Federico Varese
The Japanese Mafia - författad av Peter Hill
Maffia - författad av Norman Lewis
Mafia - författad av Tomas Lappalainen

[redigera] Se även

Organiserad brottslighet

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../m/a/f/Maffia.html

Kategori: Maffia