Knölsvan

Wikipedia

?Knölsvan Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]
Knölsvanspar
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Andfåglar Anseriformes
Familj:	Egentliga andfåglar Anatidae
Underfamilj:	Anserinae
Tribus:	Svanar Cygnini
Släkte:	Cygnus
Art:	Knölsvan C. olor
Vetenskapligt namn
§Cygnus olor Auktor: Gmelin, 1789


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Knölsvan (Cygnus olor) är en stor andfågel som tillsammans med sångsvan är de enda häckande svanarna i Sverige.

[redigera] Utseende

Knölsvanarna är runt 140 cm långa och har ett vingspann på drygt 2 meter. De har en stor kropp och en lång böjlig hals, litet huvud, svartgrå ben, simhud mellan tårna som också är kloförsedda. Stora hanar kan väga upp till 15 kilo, vilket är ovanligt mycket för fågelarter som kan flyga. De adulta fåglarna har en vit fjäderdräkt, och näbben har en klar orange färg. Runt ögonen har de en svart mask och den har en svart knöl på ovansidan av näbbroten. Könen är lika men hanens näbbknöl är större. Ungfåglarna är gråbrunvita och har först en gråsvart näbb som blir mer och mer skär. De anlägger vit fjäderdräkt under det första levnadsårets sommar eller under det andra levadsårets höst.

[redigera] Utbredning

Knölsvanen lever främst i Europas tempererade områden och i västra Asien. Den finns också på platser runt Stora sjöarna och i vissa områden i östra USA. Dessa amerikanska populationer är släktingar till förrymda parkfåglar som bildat en bestående vild population. Knölsvanar förekommer både som flyttfåglar och som stannfåglar.

I sverige förekommer de runt kusterna och i vassrika sjöar från Skåne till mellersta Norrland.

[redigera] Biotop

Deras boplatser är gjorda av vass och ligger på vassbäddar, på bankar i grunda sjöar eller direkt på land och främst då på öar. De häckar även längre ut i skärgården på kala skär och holmar.

[redigera] Häckning och beteende

Samma par häckar på samma plats år efter år och båda föräldrarna hjälps åt att ta hand om äggen och senare ungarna. I maj och juni lägger knölsvanen 5-9 grågröna ägg som ofta har ganska djupa fåror i skalet. Äggen ruvas i mellan 34-38 dygn och sedan lämnar ungarna boet efter bara några dygn. flygga blir de först efter cirka 120 dygn.

Svanarna håller mycket hårt på sina revir och kan till och med attackera människor om man kommer för nära.

[redigera] Föda

De äter vattenväxter som de "betar" från sjöbotten och som de kan nå med hjälp av sina långa halsar.

[redigera] Övrigt

Knölsvan är Östergötlands landskapsdjur och Landskapsfågel.

[redigera] Bildgalleri

Ett övervintrande knölsvanspar. Vissa knölsvanar övervintrar så länge det finns öppna vattenytor. Notera skillnaden i näbbknölsstorlek mellan könen.	En häckande hona på en stor vassbale.	En mycket ung liten knölsvan	En knölsvan under sin första vinter. Notera den gråbruna fjäderdräkten och dess gråa näbb
En typisk landning på en sjö. Den tunga svanen glider först på vattenytan som en vattenskidåkare.	En knölsvan som breder ut sin långa vinga. Svanar är de fågelarter som har flest fjädrar av alla fåglar.	När knölsvanen känner sig hotad, eller ska hävda sitt revir, lyfter den vingarna och sänker huvudet. Ibland framstöter den också vässningar.	En "lugn" knölsvan. Notera den långa uppstickande stjärten som är en skillnad i profil mellan knölsvan och sångsvan.

[redigera] Källor

Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9
Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3