Kentsk tärna

Wikipedia

?Kentsk tärna Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Sårbar

Systematik
Domän:	Eukaryoter
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Familj:	Tärnor Sternidae
Släkte:	Sterna
Art:	Kentsk tärna
Vetenskapligt namn
§Sterna sandvicensis Auktor: Latham, 1787


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kentsk tärna (Sterna sandvicensis) är en fågelart som tillhör familjen tärnor.

[redigera] Utseende och läte

Kentska tärnan blir ungefär 40 centimeter stor och har en vingbredd på cirka 100 till 110 cm. Dess långa näbb är svart med ljusgul spets. Ovansidan av vingarna är ljusgrå. Undersidan och halsen är vita. Hjässan och nacktofsen är svarta. Hanar och honor har samma färgning. Den korta stjärten är kluven.

Dess karakterisktiska läte är knarrande och låter ungefär "kärrik" och vissa brukar beskriva det som ljud av amalgam som trycks in i en tand.

En kentsk tärna kan bli upp till 23 år gammal.

[redigera] Omgivning och utbredning

Kentska tärnan lever vid Europas (Nordsjöns, Östersjöns, Atlantens, Medelhavets, Svarta havets och Kaspiska havets) kuster. I Mellaneuropa stannar dem från mars till september. På vintern flyttar den till södra Europa och Afrika ner till Sydafrika. Kentska tärnan bor vid kuster och små öar med grunt vatten och god tillgång på föda.

Den första häckningen i Sverige observerades 1911, och beståndet ökade sedan fram till 1970-talet, då det började minska.

[redigera] Föda

Kentska tärnan är en träffsäker störtdykare. Den tar huvudsakligen små fiskar i flykten vid kusten eller på öppet hav. Den livnär sig även av blötdjur, maskar och insekter.

[redigera] Fortplantning

Kentska tärnan blir könsmogen efter tre till fyra år. Den häckar från maj till juli i täta, stora kolonier. Den föredrar ganska ostörda små öar som häckningsplats. En häckningskoloni kan bestå av 1000 till 9000 par och upp till tio häckande par kan dela på en kvadratmeter. Den stora massan av fåglar kan skydda sig utmärkt mot fiender med skrik, flygning och avföring.

Boet är en högst 20 centimeter stor grop i sanddyner eller sandbanker. Båda föräldrar ruvar äggen, som är ett till tre stycken, i ungefär 24 dagar. Efter två dagar spatserar ungarna ut ur boet och utforskar omgivningen tillsammans med de andra ungfåglarna. Inom fyra till fem veckor blir ungfåglarna flygfärdiga och fortsätter då att försörjas av föräldrarna. Stormfloder och människor är de vanligaste hoten.