Josef Terboven
Wikipedia
Josef Terboven, född 23 maj 1898 i Essen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, död 8 maj 1945 i Skaugum utanför Oslo, Norge (självmord), tysk nazistisk politiker; rikskommissarie i Norge 1940-45.
[redigera] Biografi
1915-1918 deltog Terboven som krigsfrivillig i första världskriget och var vid dess slut löjtnant i reserven. Han studerade därefter juridik och statskunskap i München och Freiburg men avlade ingen examen. Han blev 1925 banktjänsteman.
Han gick tidigt in i NSDAP - 1923 och fick medlemsnummer 25247. Terboven gjorde karriär inom det nationalsocialistska partiet från att ha varit stadsdelsledare till att så småningom bli s.k. Gauleiter (politisk ledare för ett av Tredje rikets 31 partidistrikt). Han blev ledamot av riksdagen 1930 och överpresident i Rhenprovinsen 1935.
Dagen efter den tyska invasionen i Norge 9 april 1940 utropade sig den inhemske ledaren för Nasjonal Samling, Vidkun Quisling, till statsminister, men redan efter två veckor ersattes han genom att Hitler utsåg Terboven till rikskommissarie i Norge. Detta innebar att han i princip hade obegränsade befogenheter. Namnet Terboven har därefter i Norge blivit synonymt med en brutal ockupations- och terrorregim riktad mot civilbefolkningen men framför allt mot motståndsrörelsen.
Kapitulationen den 8 maj 1945 gjorde klart för Terboven att han knappast hade någon nåd att vänta, och tillsammans med SS-generalen Wilhelm Rediess gick han händelserna i förväg genom att spränga sig till döds samma dag. Även polisministern Jonas Lie valde att begå självmord.
