Nordrhein-Westfalen
Wikipedia
Flagga | |
---|---|
Snabbfakta | |
Huvudstad: | Düsseldorf |
Yta: | 34 080 km² (4:e) |
Folkmängd: | 18 079 686 (2003-12-31) |
Folktäthet: | 530 invånare/km² |
Offentliga skulder relativt: | 6 456 €/invånare (2002) |
Offentliga skulder totalt: | 116,6 miljarder € (2002) |
ISO 3166-2: | DE-NW |
Officiell hemsida: | www.nrw.de |
Politik | |
Ministerpresident: | Jürgen Rüttgers (CDU) |
Styrande parti: | CDU och FDP |
Mandatfördelning i Lantdagen (187 ledamöter): |
CDU 89 SPD 74 Bündnis 90/Die Grünen 12 FDP 12 |
Senaste val till Lantdagen: | 22 maj 2005 |
Nästa val: | maj 2010 |
Representation i förbundsrepubliken | |
Röster i Förbundsrådet (Bundesrat): |
6 |
Karta | |
Nordrhein-Westfalen är ett förbundsland i västra Tyskland. Det är den folkrikaste delstaten med sina ca 18,1 miljoner invånare (2003). Till ytan sett är Nordrhein-Westfalen den fjärde största delstaten i Tyskland med sina 34 080 kvadratkilometer. Den största staden i delstaten är Köln, men huvudstad är Düsseldorf. Ruhrområdet ligger i Nordrhein-Westfalen.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Grundandet av Nordrhein-Westfalen
Efter andra världskriget var segrarmakterna oeniga om Ruhrområdets vidare öden. Medan Frankrike favoriserade en självständig, politiskt svag stat eller internationellt område förordade den sovjetiska sidan en fyrmaktsstats liknande Berlin. Det senare förslaget avslogs av britterna till vilka ockupationszonen och Ruhr tillhörde. Britterna ville ha Ruhromrdået i en framtida tyska stat för undvika en svår ekonomisk kris och den istabilitet som funnits efter första världskriget. Dock skulle näringslivets makt och det potentiella socialistiska proletariatet kompenseras varpå britterna utvecklade idén om en sammanslagning med det lantliga och katolskt präglade Westfalen. Dessutom skulle jordbrukslandskapen i Westfalen underlätta försörjningen av det tätt bebyggda Ruhrområdet.
Projektet var till en början omstritt inte minst i Tyskland där politiker fruktade den nya delstatens ekonomiska och befolkningsmässigt övervikt. Det fanns få gemensamma nämnare mellan landsdelarna Nordrhein och Westfalen, frånsett att de båda under omkring 130 år varit preussiska provinser. Historiskt stod Westfalen närmare Niedersachsen och Nordrhein stod historiskt närmare den södra delen av Rhenlandet som blev del av Rheinland-Pfalz.
Det rättsliga grunden för skapandet av Nordrhein-Westfalen låg i den brittiska militärregeringens förordning nummer 46 som fastlag upplösandet av de preussiska provinserna i den brittiska zonen och skapandet av självständiga länder. Ur den nordliga delen av Rheinprovinz och provinsen Westfalen skapades den nya delstaten Nordrhein-Westfalen.
1947 var Lippe tvunget att ge upp sin självständighet och dess regering beslöt sig efter förhandlingar med båda Niedersachsne och Nordrhein-Westfalen (båda under brittisk förvaltning) och att ingå i Nordrhein-Westfalen. 1947 blev Lippe genom den militära förordningen nummer 77 en del av Nordrhein-Westfalen. En folkomröstning skulle hållas i ärendet men blev aldrig av. 1948 godkändes det hela formellt av Nordrhein-Westfalens lantdag. Ruhrområdets betydelse för ekonomin och rustningspolitiken förde med sig att ett beslut, Ruhrstatutet, togs 1949. En internationell grupp skulle kontrollera regionens tunga industri. Politiskt gavs klartecken för Nordrhein-Westfalens anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland. Kontrollgruppens arbete varande inte länge, efter en kort tid upphörde det för att främja uppbyggandet av näringslivet och officiellt upphörde arbetet 1952.
[redigera] Historiska datum
- 21 juni 1946: Det brittiska kabinettet beslutar i London om grundandet av Nordrhein-Westfalen.
- 24 juli 1945: Rudolf Amelunxen väljs till ministerpresident av de brittiska militärmyndigheterna.
- 23 augusti 1946: Nordrhein-Westfalen grundas.
- 2 oktober 1946: Lantdagen har sitt konstituerande sammanträdande.
- 21 januari 1947: Lippe blir en del av Nordrhein-Westfalen.
- 20 april 1947: De första valen till lantdagen.
- 8 maj 1949: Nordrhein-Westfalen blir förbundsland.
- 18 juni 1950: Delstatsförfattningen antas genom folkomröstning.
[redigera] Geografi
[redigera] Större städer i Nordrhein-Westfalen
- Aachen
- Bergisch Gladbach
- Bielefeld
- Blomberg
- Bochum
- Bonn
- Bottrop
- Dortmund
- Duisburg
- Düsseldorf
- Essen
- Gelsenkirchen
- Hagen
- Hamm
- Herne
- Jülich
- Kleve
- Krefeld
- Köln
- Leverkusen
- Minden
- Mönchengladbach
- Mülheim an der Ruhr
- Münster
- Oberhausen
- Paderborn
- Remscheid
- Recklinghausen
- Siegen
- Solingen
- Wesel
- Wuppertal
se även: Lista över städer i Nordrhein-Westfalen
[redigera] Andra orter i Nordrhein-Westfalen
Tysklands förbundsländer | ||
Baden-Württemberg | Bayern | Berlin | Brandenburg | Bremen | Hamburg | Hessen | Mecklenburg-Vorpommern | Niedersachsen | Nordrhein-Westfalen | Rheinland-Pfalz | Saarland | Sachsen | Sachsen-Anhalt | Schleswig-Holstein | Thüringen |