Jihad
Wikipedia
Jihad (arabiska جهاد (ǧihād), "strävan" eller "kamp"; ytterst från jahada (ǧhd), "att anstränga sig") är inom islam självrannsakan och striden mot frestelsen. Den som utför jihad kallas mujaheddin. Jihad kan även sägas vara det islamiska heliga kriget, ibland motsvarigheten till det kristna korståget. Det är egentligen ett försvarskrig, som syftar till att försvara det islamska samfundet och religionen mot militärt eller annat hot.
Det finns två olika typer av jihad: jihad akhbar ("stora Jihad") och jihad asghar ("lilla Jihad"). Jihad akhbar är kampen mot sin inre ondska, djävulen inom sig, egoism, rädsla och är strävan till att bli en god muslim som hjälper och gör gott och lever i fred och harmoni. Jihad asghar är kampen mot det orättvisa och oacceptabla. Enligt tradition kan jihad asghar vara att som en sista utväg gå över till ett försvarskrig, men endast när alla andra försök till fredlig lösning misslyckats.
De flesta muslimer anser att jihad så som en fysisk strid (jihad asghar) är rätten att göra motstånd mot förtryck, medan somliga anser att jihad innebär att bokstavligen gå i krig mot de otrogna.
Den heliga striden mot de otrogna påbjuds uttryckligen på flera ställen i koranen och betraktas därför av vissa som en religiös plikt. Dessa koranversers uppmanande riktade sig till muslimerna under tiden i Medina då flera fientliga strömningar bildats mot muslimerna främst av judiska stammar som gått ihop med meckanerna vars fientliga inställning till muslimer fick dessa att utvandrade från Mecka till Medina år 622, den muslimska hijran. Var och en, som stupar i striden för islams sak, betraktas som martyr och anses därför säker om en plats i paradiset. Vissa teologer räknar varje krig mot icke-islamska trosbekännare, även om anledningen varit av uteslutande politisk och icke av religiös art, som jihad. Vissa militanta islamistiska organisationer har utlyst jihad mot till exempel USA och Israel. Dock är det tydligt i koranen att anfallskrig inte är tillåtet om det inte först förebringas av ett försvarskrig och att kvinnor, barn samt gamla (civila) skall skonas. Vad som är försvarskrig råder det delade meningar om. Till exempel så kan ett krig mot ett land där muslimer inte har full rätt att utöva sin religion anses vara försvarskrig. Även det land som hädar mot Allah eller Muhammed anses vara legitimt mål. Vidare finns andra krigsregler som förbjuder mordbränder och vissa andra former av dråp.
Enligt den muslimska religiösa traditionen (hadith) ska jihad i princip endast kunna utlysas av kalifen (en befattningshavare som avskaffades i samband med den siste osmanske kalifens avsättande 1924) eller genom ett samlat beslut inom hela skaran islamiska trosbekännare (umma).
