Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Japansk matlagning - Wikipedia, den fria encyklopedin

Japansk matlagning

Wikipedia

En Kaisekimåltid bestående av flera omsorgsfullt upplagda rätter.
Förstora
En Kaisekimåltid bestående av flera omsorgsfullt upplagda rätter.
Yakiniku, marinerat grillat kött
Förstora
Yakiniku, marinerat grillat kött
Tunnor med sake, en traditionell japansk alkoholhaltig dryck.
Förstora
Tunnor med sake, en traditionell japansk alkoholhaltig dryck.

Det finns många åsikter om vad som är det fundamentala i japansk matlagning. Många tänker på sushi eller de elegant formade kaisekimåltiderna vars ursprung finns i den japanska teceremonin. Många japaner, å andra sidan, tänker på det de äter varje dag - speciellt det som redan fanns innan Meijirestaurationen tog sitt slut 1912, eller innan andra världskriget.

I princip varje japansk måltid består av vitt ris (av den inhemska varianten Japonica), och allt annat, kött, fisk, grönsaker kallas för okazu, ett ord som enklast översätts med "smårätter", men med den ursprungliga betydelsen "ett flertal", vilket kommer sig av att en japansk måltid sällan består av endast en rätt.

Innehåll

[redigera] Välkända japanska maträtter

[redigera] Friterade rätter (Agemono)

  • Korokke (krokett) - panerade och friterade bollar med krämig fyllning av grönsaker, kött, fisk eller skaldjur
  • Tempura - grönsaker, kött, fisk eller skaldjur som doppas i frityrsmet och friteras
  • Kushiage - grönsaker, kött, fisk eller skaldjur spetsat på pinne som friteras
  • Tonkatsu - panerad och friterad grisköttsfilé (finns även kycklingvarianter som då kallas "kyckling" katsu)

[redigera] Donburi

En maträtt som består av en skål med ånkokt ris med varierande smakfulla ingredienser ovanpå.

  • Katsudon - panerad och friterad fläskfilé (tonkatsudon), kyckling("kyckling" katsudon) eller fisk (magurodon)
  • Oyakodon - (förälder och barn) vanligtvis kyckling och ägg, men ibland lax och laxrom
  • Gyūdon - kryddat nötkött
  • Tempuradon - tempura

[redigera] Grillade och stekta rätter (Yakimono)

  • Gyoza - kinesiska degknyten fyllda med fläsk och grönsaker
  • Hamachi Kama - grillad gulfenad tonfisk (hals och käke)
  • Kushiyaki - kött och grönsaksspett
  • Okonomiyaki - en slags omelett med varierande ingredienser, kallas ibland för "Japans pizza"
  • Omu-Raisu - "omelett ris", stekt ris med ketchup tillsammans med äggomelett
  • Omu-Soba - omelett med yakisoba
  • Takoyaki - ett runt degknyte fylld med bläckfisk
  • Teriyaki - kött, fisk eller grönsaker som grillas eller steks i en söt soyasås
  • Unagi, inkluderar kabayaki - grillad ål
  • Yakisoba - stekta nudlar
  • Yakitori - kycklingspett

[redigera] Nabemono

  • Sukiyaki - nudlar blandade med tunt skuren biff, ägg och grönsaker i en speciell sås av fiskbuljong, sojasås, socker och sake
  • Shabu-shabu - nudlar, grönsaker och räkor eller tunt skuren biff som kokas i en tunn fond och som doppas i soja- eller sesamsås innan den äts
  • Motsunabe - inälvor av ko, hakusai som tillsammans med grönsaker kokas i en lätt soppa
  • Kimuchinabe - liknar motsunabe, fast med en kimuchi-bas och tunt skuret fläskkött. Kimchi är en traditionell koreansk maträtt som blivit populär i Japan speciellt på ön i Kyushu som ligger närmast Sydkorea
  • Oden

[redigera] Nudlar (men-rui)

Nudlar serveras kalla eller varma med olika tillbehör eller i en buljong.

  • Soba - tunna, bruna nudlar av bovete
  • Ramen - tunna, ljusa nudlar av vete
  • Udon - tjocka, nudlar av vete
  • Champon - medeltjocka nudlar av vete, ursprungligen från Nagasaki som billig studentmat
  • Somen
  • Okinawa soba - nudlar av vete serverat med sōki, kokt fläskkött

[redigera] Övrigt

  • Agedashi Tofu - friterade tofu-kuber i varm buljong
  • Bento eller Ōbento - japansk lunchlåda
  • Hiyayakko - en kall rätt med tofu
  • Osechi - traditionell nyårsmat
  • Natto - fermenterade sojabönor, äts ofta till frukost.
  • Shiokara - saltade och fermenterade inälvor
  • Chawan mushi - kött (fisk och/eller kyckling) och grönsaker i äggstanning

[redigera] Ris (gohanmono)

  • Mochi - mjuk riskaka
  • Ochazuke - grönt te som hälls över vitt ris, ofta smaksatt
  • Onigiri - japanska risbollar
  • Sekihan - rött ris med Adzukibönor
  • Kamameshi - ris med grönsaker och kyckling eller skaldjur som bakas i en portionsskål
  • Kare Rice - Introducerades från Storbritannien i slutet av 1800-talet
  • Hayashi Rice - tjock köttgryta med ris

[redigera] Sashimi

Sashimi är råa, tunt skivad mat som serveras med dipsås och andra enklare tilltugg; vanligtvis fisk och skaldjur men det kan även vara kött.

  • Basashi - skivat hästkött, kallas ibland för Sakura
  • Fugu - skivad giftig blåsfisk
  • Rebasashi - vanligtvis lever från nötkreatur
  • Shikasashi - skivat kött från hjort

[redigera] Soppor (suimono och shirumono)

  • Tonjiru - liknar Misosoppa men med fläskkött
  • Dangojiru - soppa med degknyten, tång, tofu, lotusrot eller andra grönsaker
  • Miso soppa - soppa med miso, dashi och säsongens ingredienser som fisk, kamaboko, lök, musslor och potatis etc.
  • Sumashijiru - en klar soppa av dashi och fisk och skaldjur.

[redigera] Sushi

Sushi är ris med vinäger tillsammans med olika råa eller färska ingredienser oftas fisk och skaldjur.

  • Nigirizushi - Sushi med ingredienserna på toppen av en riskub.
  • Makizushi - "Sushirulle", där ris och andra ingredienser rullas in i ett tångark (nori) till en cylinder och delas i mindre bitar.
  • Temaki - Som makizushi, fast konformad.
  • Chirashi - Ingredienserna placeras ovanpå en bädd av sushi-ris i en skål eller på en tallrik.

[redigera] Sötsaker

  • Wagashi - japanska efterrätter
    • Amanatto
    • Anmitsu- en traditionell japansk desert
    • Anpan - bröd fylld med söt bönpasta
    • Dango - risdegsknyten
    • Ginbou
    • Hanabiramochi
    • Higashi
    • Hoshigaki - torkat kakiplommon
    • Imagawayaki - även kallat 'Taikoyaki' är en rund Taiyaki
    • Kakigori
    • Kompeito
    • Manju
    • Matsunoyuki
    • Melonpan - en stort runt bröd med krispig skorpa som ser ut som en melon
    • Mochi - ångkokat ris som sammanpressas till en solid massa
    • Shiruko - en varm, söt bönsoppa med mochi.
    • Uiro - en ångkokad efterrätt av rismjöl
    • Taiyaki - stekt, fisk-formad efterätt ofta med en söt fyllning
  • Dagashi - traditionella japanska efterätter
    • Karumetou - även kallat Karumeyaki
    • Ramune - ett godis som smälter i munnen
    • Sosu Senbei - tunna våfflor med sojasås
    • Umaibou - popcorn med olika smaker
  • Yogashi - västerländska sötsaker, men i Japan ofta mycket "lätta"
    • Kasutera - sockerkaka
    • Mirucurepu - crepes i flera lager
  • Övriga snacks
    • Azuki glass - vanilj-glass med söta adzuki bönor
    • Hello Panda
    • Macha - glass smaksatt med grönt te
    • Pocky

[redigera] Chinmi

  • Uni - Saltinlagd ål
  • Karasumi
  • Konowata

[redigera] Japanska smaksättare

Det japanska köket har fem huvudsakliga smaksättare:

Andra viktiga smaksättare är dashi, mirin, sake, shizo och kombu.

THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu