Helmut Schmidt

Wikipedia

**Helmut Schmidt**

Ämbetsperiod:	1974 - 1982
Företrädare:	Willy Brandt
Efterträdare:	Helmut Kohl
Födelsedatum:	23 december 1918
Födelseplats:	Hamburg, Tyskland
Maka:	Hannelore Schmidt
Politiskt parti:	SPD

Helmut Heinrich Waldemar Schmidt, född 23 december 1918 i Hamburg, Tyskland, tysk (västtysk) politiker, förbundskansler 1974-1982.

Helmut Schmidt tog över efter Willy Brandt som förbundskansler 1974. Han hade då en lång politisk karriär inom SPD (tyska socialdemokraterna) och bland annat varit försvars- (1969-1972) och finansminister.

[redigera] Biografi

Schmidt växte upp i Hamburg och var under andra världskriget på östfronten. Efter kriget inleddes hans engagemang i SPD. När Hamburg drabbades av en stor översvämningskatastrof i början av 1960-talet gick Schmidt snabbt in och beordrade vad som skulle göras för att reda upp situationen och han fick epitet som der Krisenmanager men fick även öknamnet Schmidt-Schnauze (Schnauze = nos) för att han la sig i saker.

Den karismatiske Schmidt tog i slutet av 60-talet plats i den västtyska regeringen efter flera år som ledamot i förbundsdagen (parlamentet). Schmidt var försvarsminister och finansminister. I samband med Guillaume-affären 1974 då Willy Brandt avgick tog Helmut Schmidt över som förbundskansler.

I sin roll som förbundskansler hade Schmidt en svår uppgift att handskas med 70-talets lågkonjunktur och inhemsk terrorism. Terrorismen (framförallt RAF) och dess aktioner stod Schmidt och staten emot och vägrade ge efter för kraven som ställdes vid bl.a. Ambassadockupationen i Stockholm 1975 och Schleyer-kidnappningen 1977. Schmidt drev doktrinen att staten inte fick ge efter för dessa påtryckningar från terroristerna.

1 oktober 1982 förlorade Schmidt ett konstruktivt misstroendevotum i förbundsdagen och avgick som förbundskansler. Schmidt hade då fått en allt sämre relation med sina samarbetspartners i FDP under Hans-Dietrich Genscher men även inom det egna partiet. Genscher hade tillsammans med sina partikollegor avgått 17 september 1982 varpå Helmut Schmidt tog över Genschers post som utrikesminister fram till och med 1 oktober 1982.

Helmut Schmidt har efter sin tid som kansler verkat som ansvarig utgivare för Die Zeit sedan 1983.

Schmidt hyllades och hyllas för sin statsmannagärning under slutet av 70-talet. Han följde traditionen från sina föregångare och förde Västtyskland närmare in i EG-samarbetet, men lyckades också skapa ett större inflytande för Västtyskland internationellt inom ramen för relationerna med såväl USA som Sovjetunionen. Hans hanterande av den inrikespolitiska oron anses också ha fungerat.

Gift med ungdomskärleken Hannelore "Loki".

[redigera] Verk

Verteidigung oder Vergeltung, Stuttgart 1961
Militärische Befehlsgewalt und parlamentarische Kontrolle, in: Horst Ehmke, Carlo Schmid, Hans Scharoun, Festschrift für Adolf Arndt zum 65. Geburtstag, Frankfurt am Main 1969, Seiten 437–449.
Reform des Parlaments, in: Claus Grossner, Das 198. Jahrzehnt. Marion Gräfin Dönhoff zu Ehren, Hamburg 1969, Seiten 323–336.
Die Opposition in der modernen Demokratie, in Rudolf Schnabel, Die Opposition in der modernen Demokratie, Stuttgart, 1972, Seiten 51–60
Menschen und Mächte, Berlin 1987.
Politik als Beruf heute, in: Hildegard Hamm-Brücher, Norbert Schreiber, Die aufgeklärte Republik. eine kritische Bilanz, München 1989, Seiten 77–84.
Die Deutschen und ihre Nachbarn. Menschen und Mächte, Teil 2, Berlin 1990.
Politischer Rückblick auf eine unpolitische Jugend, 1991.
Handeln für Deutschland, Berlin 1993.
Zur Lage der Nation, 1994.
Weggefährten – Erinnerungen und Reflexionen, Berlin 1996.
Die Allgemeine Erklärung der Menschenpflichten, 1997 (Mitarbeit).
Auf der Suche nach einer öffentlichen Moral, 1998.
Globalisierung. Politische, ökonomische und kulturelle Herausforderungen, 1998.
Kindheit und Jugend unter Hitler, Sammelband, Berlin 1998.
Die Selbstbehauptung Europas, Perspektiven für das 21. Jahrhundert, Deutsche Verlags-Anstalt, Stuttgart München 2000.
Die Mächte der Zukunft Gewinner und Verlierer in der Welt von morgen, Siedler Verlag, München 2004.
Auf dem Weg zur deutschen Einheit, Rowohlt Verlag, Reinbek 2005