Frillobarn
Wikipedia
Frillobarn är ett barn till en frilla, det vill säga ett oäkta barn, bastard. En frilla var en kvinna som levde med, eller hade längre eller kortare sexuell relation med en man som hon inte var gift med. Sannolikt var hon också ur ett lägre samhällsskikt.
Under vikingatiden i Norden gjordes inte så stor skillnad på inom äktenskap födda barn och utanför. Arvslagar gällde i allmänhet också för en stormans frillobarn, och socialt sågs det inte nödvändigt över axeln. Möjligen kan det ha rått skillnad på om förbindelsen var mellan två gifta parter, alltså äktenskapsbrott.
Med kristendomen kom däremot en negativ attityd, och "oäkta" betydde också att i viss utsräckning att stå utanför samhället. Bl.a. skrivs det: "Ingen qwinna skal efter hoorbarn eller frillobarn taghas i kyrckio, för än lagha syndabättring vthlofwat är."
Denna sats, skriven i ett och samma andetag, uttrycker en skillnad i begreppet horbarn/hora och frillobarn/frilla. En möjlig skillnad kan ligga i att "frilla" var en kvinna ur ett lägre samhällskikt som var tillsammans med en storman, kung eller av ansenligt högre samhällskikt. Detta kan säkert ha gett frillobarnen något högre status än "bara" horbarn. Inom vasaättens kungliga gren gavs flera frillobarn namnet Gyllenhielm.
Under tidig medeltid kunde det också innebära ett statushopp uppåt för en man och hans adelsätt, om han han gifte sig med ett "kungligt" frillobarn. Samma förhållande gällde för en icke adlig som gifte sig med ett adligt frillobarn.
Både Magnus Erikssons landslag från år 1350 och Kristofer av Bayerns landslag från år 1442 reglerar hur frillobarn ska uppfostras. Modern ska ta hand om barnet tills det är tre år, och sedan fadern tills det är sju. Båda hade dock vårdnaden tills barnet var sju år - då det ansågs vuxet. Till skillnad från horbarn fick frillobarn vara med och ärva fadern. Frillobarnens särställning bland oäktingarna försvann inte ur lagtexten förrän år 1734.
I en del litteratur använts begreppet naturligt barn.