Carl Wilhelm Linder
Wikipedia
Carl Wilhelm Linder, född 10 mars 1825 i Vist församling, Östergötlands län, död 20 oktober 1882 i Linköping, professor i grekiska, präst.
Linder blev vid Uppsala universitet filosofie doktor år 1851, docent i latinska språket år 1852 och adjunkt i grekiska år 1854 samt vid Lunds universitet professor i sistnämnda ämne år 1859. Åren 1864–65 var han inspektor för Kalmar nation. Tillsammans med professor Albert Lysander upprättade han i Lund år 1866 ett filologiskt seminarium. Han prästvigdes samma år och utnämndes år 1868 till domprost i Västerås.
Linders rika begåvning och stora arbetsförmåga togs här i anspråk för en mångfald rätt olikartade uppdrag. Han var år 1871 preses vid prästmötet i Västerås, åren 1873 och 1878 representant för stiftet vid allmänna kyrkomötet, åren 1875-78 landstingsman för Västerås stad och ordförande för stadsfullmäktige samt åren 1876-81 riksdagsman i andra kammaren. Han var även verksam för skolväsendet som censor vid mogenhetsprövningarna åren 1864-69 och 1875-77, som ledamot av språkundervisningskommissionen år 1865 och av kommittén för granskning av läroverksstadgan åren 1870-71 samt som ordförande eller vice ordförande vid fyra allmänna lärarmöten. År 1877 blev Linder domprost i Linköping och teologie doktor.
Linder författade åtskilliga latinska poem och svenska tillfällighetsverser, akademiska avhandlingar och festtal på latin, tidskriftsuppsatser (i synnerhet i Pedagogisk tidskrift), Om grekernas theater och skådespel (1865), Bidrag till grekiska språkets synonymik (1867), Om liturgiens betydelse i och för kulten inom den evangelisk-lutherska kyrkan (1871) m.m. I förening med Carl August Walberg utarbetade Linder ett Svenskt-grekiskt lexikon (1862).
Företrädare: Gustaf Ljunggren |
Rektor för Lunds universitet 1868-1869 |
Efterträdare: Gustaf Broomé |
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)