1896
Wikipedia
1896 - MDCCCXCVI | |
År: 1893 - 1894 - 1895 1896 1897 - 1898 - 1899 |
|
Decennium: 1870-talet - 1880-talet 1890-talet 1900-talet - 1910-talet |
|
Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Födda & avlidna | |
Födda - Avlidna | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige 1896 |
|
Epok: |
Regent: |
Ärkebiskop: |
Statsminister: |
Finland 1896 |
|
Epok: |
Regent: Nikolaj II |
Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 4 januari - Utah blir den 45:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 18 januari - Sveriges första bandyklubb, Hockeyklubben, bildas (bandy kallas vid den här tiden "Hockey on the ice").
- 5 februari - Ludvig Annerstedt blir svensk justitieminister.
- 6 april - Den första filmförevisningen i Skandinavien äger rum på Tivoli i Köpenhamn.
- 6-15 april - De första moderna olympiska spelen hålls i Aten.
- Juni - Den första filmförevisningen i Sverige äger rum i Malmö.
- Juli - Sveriges verkstadsförening, ett arbetsgivarförbund inom SAF för verkstadsindustri, bildas.
- 27 augusti - Världens kortaste krig utkämpas mellan Zanzibar och Storbritannien, som avgår med segern efter 38 minuter.
- 31 december - Skansens nyårsfirande ställs in på grund av snökaos.
- Hjalmar Branting väljs som förste socialdemokrat in i Andra kammaren. Allmän rösträtt blir hans huvudfråga.
- Sveriges största bolag, Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO) bildas genom sammanslagning av Grängesbergs gruvbolag och Grängesberg-Oxelösund.
- Den svenska rösträttsrörelsen håller en andra folkriksdag, där kravet på rösträtt åter framförs.
- Internatskolan Lundsberg utanför Kristinehamn grundas efter brittiskt mönster.
- Den svenska nykterhetsrörelsen Verdandi grundas. Den proklamerar religiös neutralitet och står istället arbetarrörelsen nära.
- Restaurangvarietén i Sverige förbjuds av bland annat nykterhetsskäl.
- Gustaf Frödings diktsamling Stänk och flikar åtalas för sedlighetsbrott men frikänns.
- Gustav Fröding tas in på mentalsjukhus i Uppsala. Där skriver han bland annat dikten Gråbergssång.
- Nina von Engeströms första upplaga av Praktisk väfbok - tillegnad den idoga Svenska qvinnan ges ut.
- Stockholms första civilia idrottsarena, Idrottsparken, invigs. Tidigare hade idrott endast förekommit bland militärer.
- Fotboll tas upp på AIK:s program.
[redigera] Födda
- 20 januari - George Burns, amerikansk skådespelare.
- 25 januari - Charles White, svensk musiker och skådespelare.
- 10 februari - Edgar Rosander, svensk jurist, statsråd.
- 18 februari - André Breton, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker.
- 19 februari - Sven Hugo Borg, svensk-amerikansk skådespelare.
- 26 februari - G.S. Pathak, indisk domare och politiker, vicepresident 1969-1974.
- 29 februari - William A. Wellman, amerikansk flygare, regissör, manusförfattare, skådespelare och producent.
- 1 mars
- Eric von Gegerfelt, svensk skådespelare.
- Sonja Looft, svensk skådespelare.
- 29 mars - Wilhelm Ackermann, tysk matematiker.
- 13 april - Sigrun Otto, norsk skådespelare.
- 16 april - Tristan Tzara, pseudonym för Sami Rosenstock, fransk poet.
- 23 april - Nils Ranft, svensk skådespelare.
- 26 april - Ernst Udet, tysk flygare.
- 27 april - Wallace Carothers, amerikansk kemist, nylonets uppfinnare.
- 1 maj - Mark Clark, amerikansk general under andra världskriget och Koreakriget.
- 3 maj - V.K. Krishna Menon, indisk politiker.
- 8 maj
- Leif Amble-Næss, svensk/norsk skådespelare och regissör.
- Gertrud Danielsson, svensk skådespelare.
- 11 maj - Mary Johnson, svensk skådespelare.
- 13 maj - Sonja Rolén, svensk skådespelare och sångerska.
- 30 maj - Howard Hawks, amerikansk filmregissör.
- 1 juni - Agnes Thomée, svensk dansare och skådespelare.
- 4 juni - Millan Olsson, svensk skådespelare.
- 7 juni - Imre Nagy, ungersk politiker.
- 13 juni - Anders Henrikson, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 19 juni - Wallis Simpson, hertiginnan av Windsor, älskarinna och sedermera hustru till Edvard VIII av England.
- 1 juli - Harald Beijer, svensk författare och manusförfattare.
- 16 juli - Trygve Lie, norsk politiker (Arbeiderpartiet), FN:s första generalsekreterare 1946-1952.
- 19 juli - A. J. Cronin, brittisk (skotsk) författare.
- 21 juli - Alice Eklund, svensk skådespelare och regissör.
- 26 juli - Alfred Maurstad, norsk skådespelare och regissör.
- 27 juli - Ivar F. Andrésen, norsk operasångare (basbaryton).
- 9 augusti
- Jean Piaget, schweizisk pedagog och kunskapsteoretisk pionjär.
- Léonide Massine, rysk koreograf och balettdansör.
- 18 augusti - Jack Pickford, amerikansk skådespelare, Hollywoods förste "bad boy".
- 30 augusti - Raymond Massey, amerikansk skådespelare.
- 4 september - Antoine Artaud, fransk författare, skådespelare och regissör.
- 20 september
- Fleming Lynge, dansk författare och manusförfattare.
- Greta Stave, svensk skådespelare.
- 24 september - F. Scott Fitzgerald, amerikansk författare.
- 30 oktober
- Ruth Gordon, amerikansk skådespelare och manusförfattare.
- Gerhard 'Gerry' T. Rooth, svensk-amerikansk tidningsman.
- 9 november - André Numès Fils, fransk skådespelare.
- 11 november - Charles 'Lucky' Luciano, född Salvatore Lucania, italiensk-amerikansk maffiaboss.
- 14 november - Mamie Eisenhower, USA:s första dam 1953-1961, gift med Dwight D. Eisenhower.
- 17 november - Lev Vygotsky, vitrysk pedagog och filosof.
- 1 december - Oscar Thorsing, svensk ambassadör och journalist.
- 6 december - Ira Gershwin, amerikansk filmusikkompositör och textförfattare.
- 10 december - Torsten Bergström, svensk skådespelare och regissör.
- 14 december - James H Doolittle, amerikanskt flygaräss, general under andra världskriget.
- 21 december - Konstantin Rokossovskij, polsk-sovjetisk militär, marskalk 1944.
- 25 december - Tryggve Jerneman, svensk skådespelare.
- 27 december
- Frithiof Bjärne, svensk skådespelare.
- Carl Zuckmayer, författare och dramatiker.
- 29 december - David Alfaro Siqueiros, mexikansk konstnär.
[redigera] Avlidna
- 8 januari - Paul Verlaine, fransk poet.
- 25 januari - Frederic Leighton, brittisk konstnär.
- 12 februari - Ambroise Thomas, fransk tonsättare.
- 16 februari - Jens Andreas Friis, norsk författare och språkvetare.
- 16 juni - Edmond Goncourt, fransk skriftställare.
- 13 augusti - John Everett Millais, brittisk målare och grundare av det Prerafaelitiska brödraskapet 1848.
- 23 september - Ivar Aasen, norsk språkman och författare, skaparen av nynorska.
- 24 september - Louis De Geer, svensk politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges förste statsminister 1876-1880.
- 3 oktober - William Morris, brittisk formgivare och författare.
- 18 oktober - Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare.
- 11 oktober - Anton Bruckner, österrikisk tonsättare och organist.
- 25 oktober - Lennart Groll, svensk politiker.
- 4 december - Axel Wallengren, svensk journalist, poet och författare.
- 10 december - Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
- 24 december - Anders Ljungqvist, uppländsk spelman.
- Johann Eissenhardt, tysk konstnär.