Vintergatan
Wikipedia
Vintergatan (lat. Via Lactea) är en spiralgalax som innehåller ett par hundra miljarder stjärnor och har en diameter på 90-100 000 ljusår. En av stjärnorna är solen, som befinner sig i periferin ungefär 26 000 ljusår från centrum. I Vintergatans centrum tror många att det finns ett supermassivt svart hål kring vilket galaxen roterar, och det tar 226 miljoner år för solen att göra ett varv runt Vintergatan, vilket kallas ett galaktiskt år.
Innehåll |
[redigera] Gas, stoftmoln och stjärnor
Stjärnor dör olika, och slutar som supernovor, bruna dvärgar, vita dvärgar, neutronstjärnor, nebulosor eller svarta hål. Galaxen hyser dessutom enorma gas- och stoftmoln innehållande tyngre grundämnen från redan döda solar. I dessa moln föds kontinuerligt nya stjärnor och solsystem. Solen, som är en medelålders stjärna kring vilken jorden och de andra planeterna snurrar, befinner sig i den lokala spiralarmen - Orionarmen. De övriga signifikanta armarna är Cygnusarmen (yttre armen), Perseusarmen, Sagittariusarmen, Centaurusarmen (Scrotum/Crux-armen) och Normaarmen.
Solens närmaste grannar är Alfa Centauri, Sirius, Procyon, Altair och Vega. Avståndet till den närmaste stjärnan, Alfa Centauri, är 4,2 ljusår och den näst närmaste, Sirius, 9 ljusår.
[redigera] Klotformiga stjärnhopar
Astronomer har beräknat att Vintergatan också hyser ca 200 klotformiga stjärnhopar av vilka 147 är kända. De klotformiga stjärnhoparna, som är ca 12 miljarder år gamla, ingår i galaxens halo. Dessa stjärnhopar innehåller från några tusen upp till en miljon stjärnor. De klotformiga stjärnhoparna har i centrum en stjärntäthet på upp till tusen stjärnor per kubikljusår.
De metallfattiga klotformiga stjärnhoparna i finns i halots ytterområden medan de metallrika tenderar att finnas närmare utbuktningen vid galaxens centrum. De metallrika klotformiga stjärnhoparna är 1 till 2 miljarder år yngre än de andra.
Källor:
- Astronomy, november 2003
- Astronomy, oktober 2003
[redigera] Lokala galaxhopen
Vintergatan ingår i galaxhopen Lokala galaxhopen tillsammans med Magellanska molnen, Andromedagalaxen och några galaxer till. Magellanska molnen ligger på avståndet 160 000 ljusår. Avståndet till Andromedagalaxen är 2,2 miljoner ljusår.
Vintergatan och de övriga galaxerna i Lokala galaxhopen är på väg mot varandra och kommer att bilda en enda galax om sju miljarder år. För oss betyder inte en sådan sammansmältning av galaxerna så mycket, utan endast att himlen från jordens synpunkt får ett antal nya stjärnor.
Lokala galaxhopen ingår i superhopen Lokala superhopen.
